Den nya studien i Scientific Reports ger ytterligare stöd för att den här typen av kemikalier kan ge upphov till negativa effekter under tidig graviditet, både för den gravida kvinnan och fostret.
Poly- och perflourerade alkylsyror, eller PFAS, förekommer i bland annat brandskum och i en lång rad vanliga konsumtionsprodukter.
– Vi har tidigare visat att exponering för PFAS-kemikalier kan kopplas till havandeskapsförgiftning och till sämre fostertillväxt, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor och projektledare för SELMA-studien vid Karlstads universitet och Icahn School of Medicine at Mount Sinai i New York, i ett uttalande.
Många missfall under tidig graviditet är oförklarade och huruvida exponering för kemikalier under icke industriella förhållanden kan vara en orsak är i stort sett okänt.
Studien genomfördes inom Selma, en graviditetskohort som följer mor-barn par från tidig graviditet, över förlossning och upp i barnens skolålder. Sex av åtta PFAS-kemikalier kunde identifieras i blod under tidig graviditet (PFOA, PFOS, PFNA, PFDA, PFUnDA och PFHxS) i mer än 99 procent av de gravida kvinnorna.
Data rörande missfall före den trettonde graviditetsveckan (första trimestern) registrerades inom studien sedan de bekräftats med ultraljud ute i sjukvården. 78 kvinnor med missfall i första trimestern inkluderades och jämfördes mot 1.449 kvinnor som födde levande barn.
– Resultaten visade att en fördubblad blodkoncentration av PFAS-kemikalien PFOA, innebar en ökning av risken för missfall med fyrtioåtta procent när vi justerade för mammans ålder och rökning samt hur många barn kvinnan fött. En fördubbling av exponeringen motsvarar skillnaden mellan de tjugofem procent lägst exponerade kvinnorna med de tjugofem procent högst exponerade, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Analyser där exponeringen delades in i kvartiler indikerade ett dos-responssamband. Ett liknande samband, men inte statistiskt signifikant, observerades för ämnet PFNA. För övriga PFAS-kemikalier fanns det inga samband med missfall.
– De här resultaten tillsammans med vad som har visats tidigare är bekymmersamma. Det mest bekymmersamma är kanske att denna typ av kemikalier finns kvar i miljö och människor även sedan de blivit förbjudna eftersom de är så extremt persistenta och bioackumulerande. Vi behöver verkligen utveckla metoder för att får bort dessa kemikalier ur miljön, säger Carl-Gustaf Bornehag.
