Foto: Kurt Löwenstein/Educational Center International Team

Könsneutrala samhällen suger

Publicerad 20 mars 2013 kl 20.21

Gilla artikeln på Facebook

 
Efter att ha tillbringat mer än halva mitt liv inom den akademiska världen kan jag säga en sak med säkerhet: Könsneutrala samhällen suger. Visserligen är våra universitetet ännu inte kliniskt rena från könsreferenser; man fortsätter ju att erbjuda en sorts trams som kallas för "kvinnoforskning" – en pseudovetenskap som oftast lärs ut av varelser som enligt min bedömning har färre kvinnliga kännetecken än min flirtiga tax Minne.

Men snacket om att "rekrytera fler kvinnor" inom utbildning och administration har inte lyckats dölja det faktum att könsidentiteter ingen annanstans har blivit så grundligt utraderade som vid våra universitet. På akademiska institutioner kan man numera knappt urskilja vilket kön folk tillhör. Kvinnorna ser märkligt maskulina ut medan "männen" gör det i betydligt mindre utsträckning. Men dessa nästan utsuddade könsidentiteter är förmodligen priset vi får betala för att skapa ett "jämlikt samhälle". Ett sådant samhälle kan förmodligen bara existera om vi är villiga att driva experimentet fram till den punkt där vi börjar behandla alla människor som om de vore en och samma person. Det återstår bara några sista finjusteringar innan vi uppnår detta tillstånd av slutgiltig salighet.

Den framväxande ordningen kommer inte bara att utgöra ett avbräck från det sätt som alla samhällen överallt har fungerat på fram till för några decennier sedan. Den kommer också att eliminera erotisk passion –– som ju bygger på betydande skillnader mellan könen. Tonårspojkar i min generation dreglade frenetiskt över utvikningsbrudar i Playboy. Det erotiska innehållet var spännande eftersom flickorna var helt andra varelser än vi. De var inte medarbetare som skulle behandlas precis som män och vars könstillhörighet man inte öppet fick ta notis om. I alla fall gällde detta så länge vi avhöll oss från att göra något som kunde leda till rättsliga åtgärder eller relegering. Kvinnors särprägel och mystiken kring denna var avgörande för vårt intresse för det motsatta könet. Flickorna vi fann attraktiva var inte aggressiva individer med könsneutral uppsyn. De såg ut som Marilyn Monroe och de kurviga skådespelerskor man kunde se på film. Vi var, med dagens PK-mått mätt, hopplösa sexister. Men vi drogs till kvinnliga fysiska attribut som förknippas med barnafödande och vårdande egenskaper. En blandning av attraktion till det mystiska motsatta könet och till karaktärsdrag som lämpade sig för att bilda och uppfostra stora familjer.

Kön är i viss mån ett socialt påfund. Män och kvinnor iklär varandra egenskaper hämtade från vad Edmund Burke kallade "vår fantasis garderob". Vi betraktar varandra genom ett socialt och estetiskt raster, och detta raster påverkar vår upplevelse av erotisk attraktion lika mycket som våra hormoner gör. Om vår omhändertagande och omfördelande stat eller vår könsneutrala sociala elit har för avsikt att utplåna alla skillnader mellan män och kvinnor leder det sannolikt till att kvinnor får svårare att bli eftertraktade sexuellt. I Burkes mening har de blivit "avklädda" den identitet som tillhört dem.

I den mån kvinnor fortfarande förväntas tillfredsställa män gör de detta i egenskap av utbytbara medel för njutning. Män kan under den nya ordningen lika gärna ha en homosexuell partner eller använda sexleksaker för att tillfredsställa sina behov. De nya bestämmelserna ger dessutom kvinnorna frihet att ingå lesbiska relationer. I vårt föränderliga könsneutrala samhälle kan icke-traditionella relationer sägas ha blivit mer önskvärda än traditionella heterosexuella sådana. Eftersom feministerna anser att traditionella levnadsmönster innebär att män förtrycker kvinnor, vill de avskaffa konventionella äktenskap.

Inom underklassen löper man lägst risk att stöta på feminiserade män och könsneutrala kvinnor. Testosteronet har fortfarande makten över underklassens män, som fritt befruktar kvinnor och är redo för våldsamma kraftmätningar i jakt på sexuell tillfredsställelse. Även om sexuell mystik ofta lyser med sin frånvaro i denna underjord är människorna som lever här också förskonade från feministisk indoktrinering. Svarta och spansktalande män må rösta på feministiska politiker, men det är knappast för att de delar politikernas fjolliga åsikter i könsfrågor. De röstar ja till sociala bidragsprogram och pengar som är öronmärkta för dem. Det är svårt att föreställa sig en värld som befinner sig längre ifrån den akademiska hönsgården än detta underklassamhälle, som akademiker hyllar på avstånd. Den manliga underklassen tycks vara förgiftad av testosteron medan manliga akademiker saknar detta könshormon helt.

Förutom sitt helhjärtade stöd för Obama delar dessa båda kulturer även en oförmåga att uppleva erotik. I det ena fallet beror det på att medlemmarna har dränerats på sina färdigheter genom ett otäckt socialt experiment och i det andra saknar man den civilisatoriska "garderob" som gör det erotiska möjligt. Denna garderob vidmakthålls bäst i aristokratiska samhällen där det finns ett ritualiserat samspel mellan könen och där kvinnlig skönhet premieras. I denna nu försvunna värld var kvinnor vanligtvis inte politiska aktörer förutom möjligen bakom kulisserna.

Ett annat antierotiskt tecken i tiden är alla dessa halvfigurer till kvinnliga politiska kommentatorer som förorenar min TV-ruta. Oavsett partitillhörighet är dessa pladderkvarnar alltid lika okvinnliga. Det är svårt att tänka sig någon mindre erotisk upplevelse än att se en spinkig Ann Coulter eller en ovårdad Rachel Maddow diskutera högljutt med någon politiker eller journalist. Den som finner dessa skräckhäxor "sexiga" lider uppenbarligen av perversa fantasier eller av en sjukligt alternativ smak.

PAUL GOTTFRIED

Paul Gottfried är professor emeritus i humaniora och upphovsman till flera böcker om det politiska klimatet i dagens USA. Han har skrivit After Liberalism, Multiculturalism and the Politics of Guilt och Strange Death of Marxism. Hans senaste bok är essäsamlingen War and Democracy. Du kan provläsa första kapitlet i varje bok eller köpa dem som e-böcker eller i tryckt form genom att klicka på länkarna.


Få våra viktigaste nyheter

Gör som tiotusentals andra svenskar och följ Fria Tider på Facebook!

Nyheter från förstasidan

Svenskägt fartyg kvar i Iran

Stena Impero fast i ökenlandet. Tre ryssar i kvarhållna besättniingen – Moskva kan ingripa.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.