I ett brev till Europeiska rådets ordförande António Costa kopplar Merz samman budgetförhandlingarna med Ukrainakrigets fortsatta finansiering.

Enligt Euronews kräver han att alla medlemsländer utan undantag ska bidra rättvist.

Merz anser att det ekonomiska och militära stödet är ojämnt fördelat och till största delen bärs av ett fåtal länder.

"Stödet till Ukraina är en fråga om vår odelbara europeiska säkerhet", skriver han.

Ukraina bedöms sakna 70 miljarder euro i finansiering nästa år. EU har lovat att täcka omkring 45 miljarder, men hur pengarna ska tas fram är ännu inte avgjort. Ny gemensam upplåning är ett alternativ.

Pengarna ska komma utöver det tidigare beslutade lånet på 90 miljarder euro. Merz vill dessutom säkra finansieringen av Ukraina från 2028 och framåt, inklusive räntorna på befintliga lån.

Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien har signalerat att de inte vill bidra till ytterligare stöd. De tre förstnämnda fick tidigare undantag från att betala räntorna på lånet på 90 miljarder euro, enligt Financial Times.

Tyskland är EU-budgetens största nettobetalare, medan de fyra motvilliga länderna får mer ur budgeten än de betalar in. Genom att villkora sitt godkännande av långtidsbudgeten för 2028–2034 sätter Merz därmed press på dem inför de fortsatta förhandlingarna.

Sverige, Danmark, Finland och Nederländerna vill enligt Euronews också förhandla om budgeten och Ukrainastödet som ett gemensamt paket.

Men linjen möter motstånd. Polens vice Europaminister Ignacy Niemczycki varnar för att sammankopplingen kan försvåra en uppgörelse. Slovakiens premiärminister Robert Fico beskriver den som mycket farlig.