Om det under en asylutredning finns tecken på att en person kan ha begått krigsbrott eller andra brott mot mänskligheten, ska det utredas av Migrationsverket. Enligt huvudprincipen har en sådan person inte heller rätt till uppehållstillstånd i Sverige.
Men en granskning som P1:s program Kaliber gjort av Migrationsverkets så kallade kvalitetsrapporter, visar att relevanta frågor inte ställs under utredningsintervjuer.
Bara i hälften av de fall där det funnits anledning att ställa frågor har det gjorts.
Kaliber har gått igenom tolv kvalitetsrapporter från olika lokala asylenheter och hittat flera exempel på allvarliga brister.
I fall där tillräckliga undersökningar inte gjorts, kan det stå:
"Sökande har genomgått vapenträning hos IS. Inte utrett."
"Sökande har varit i det militära i Eritrea och deltagit i strid. Sökande har även uppgett att hen arbetat som vakt vid fängelser, det hade varit befogat att ställa frågor om detta."
På frågan hur många som kan ha fått uppehållstillstånd men som egentligen inte borde ha fått det på grund av att de begått brott mot mänskligheten eller krigsbrott, svarar Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket:
– Det går inte att säga. I normalfallet när man har en indikation på att någon kan ha begått ett krigsbrott, så visar det sig när man går igenom ärendet noga att det inte har gjort det eller att det inte går att bevisa. Så det är jättesvårt att säga.
Beijer vill inte spekulera om hur många det handlar om, men påpekar att han absolut inte är nöjd med resultatet.
