– Falken är det äldsta skeppsvraket i Finland som kunnat identifieras i skriftliga källor och som vi känner det ursprungliga namnet på, säger Niklas Eriksson, lektor i maritim arkeologi vid Stockholms universitet.
Fartyget – en så kallad pinass – byggdes i Stockholm 1630–1631, sannolikt av samme skeppsbyggmästare som färdigställde Vasa: Hein Jakobsson.
Med tre master, rikt skulpterad utsmyckning och mellan 16 och 20 kanoner utgjorde Falken ett praktfullt men snabbt och smidigt skepp. Det användes inte bara i krig utan också för att transportera kungligheter, rådsherrar och diplomater.
– Falken är ett skepp som till skillnad från de stora, betydligt mer välkända, skeppen som Vasa, Kronan, Äpplet eller Mars, användes frekvent. Falken har varit på plats vid många betydelsefulla och välkända historiska skeenden och vraket kan lära oss mycket om hur ett sådant skepp såg ut, fungerade och hur det var utsmyckat, säger Niklas Eriksson.
Skeppet gick på grund utanför Porkala hösten 1651 efter att ha lämnat av greve Erik Stenbock i Narva. Det mindre fartyget Ugglan skickades därefter till platsen för att bistå med bärgning av rigg och kanoner.
Identifieringen av vraket möjliggjordes av 3D-modeller som tillgängliggjorts av Finska Marinarkeologiska Sällskapet och noggranna arkivstudier i Riksarkivet.
– Det är också värt att betona att identifieringen möjliggjordes genom att arkeologiskt material gjorts fritt tillgängligt på internet, säger Eriksson.
Under två decennier deltog Falken i flera betydande historiska skeenden, bland annat i överförandet av Gustav II Adolfs lik från Tyskland till Sverige, transporter av sändebud till Riga och Narva samt eskort av handelsfartyg under krig med Danmark.
Enligt arkivuppgifter spelade militärmusiker på Falkens däck när den svenska flottan återvände till Stockholm efter en sjöseger år 1644.
Skeppets historia beskrivs i detalj inom forskningsprogrammet Glömda flottan.
