I början av januari fick handläggare på Migrationsverket nya instruktioner för hur asylärenden med IS-kopplingar ska bedömas.
Enligt arbetsmaterialet har personer med anknytning till terrorgruppen i Syrien i regel en välgrundad rädsla för förföljelse.
Det innebär i praktiken att myndigheten måste kunna visa att en person begått krigsbrott för att neka skydd. Och "det är omöjligt" att göra, förklarar en anställd på Migrationsverket för GP.
I riktlinjerna anges att personer med faktisk koppling till IS ska granskas extra noggrant, både när det gäller skyddsbehov och så kallade uteslutningsgrunder, som krigsbrott eller brott mot mänskligheten.
Men flera anställda reagerar på att terrororganisationen överhuvudtaget lyfts fram i materialet.
– Det är chockerande att ISIL nämns specifikt i det arbetsmaterialet, säger en person på Migrationsverket till GP.
Enligt arbetsmaterialet leder detta ofta till att kvinnor och barn med IS-koppling beviljas skydd, eftersom det sällan finns bevisning som räcker för att utesluta dem.
Riktlinjerna bygger på en vägledning från EU:s asylbyrå EUAA, som pekar på att personer med IS-anknytning riskerar grova övergrepp från både kurdledda styrkor och Syriens övergångsregering. Asylmyndigheten bedömer att koppling till IS kan betraktas som en politisk uppfattning, vilket i sig kan ge rätt till flyktingstatus.
Samtidigt gör EU-myndigheten en ny bedömning av kristnas situation i Syrien. I den senaste vägledningen anges att kristna endast "i exceptionella fall" kan anses ha en välgrundad rädsla för förföljelse.
Även detta väcker ilska internt.
– Att lyfta fram IS-kopplingar som skyddsvärda samtidigt som kristna pekas ut som i princip oskyddade sticker i både ögon och öron på en människa med normalt rättsmedvetande, säger en anställd till GP.
