Det så kallade kompositindexet har alltsedan sekelskiftet mest framstått som en sorgerlig historia då det efter IT-kraschen år 2000 dröjde hela 18 år innan investerarna som köpte in sig på toppen hade fått tillbaka sina pengar, räknat i inflationsjusterade tal. Det blev nämligen en L-formad återhämtning den gången.
Men tack vare corona ser det nu riktigt ljust ut för aktieägarna på Nasdaq. Bakom den V-formade återhämtningen denna gång ligger i första hand inte viruset självt, utan den amerikanska centralbanken Federal Reserve, som har använt coronakrisen för att lyfta in den amerikanska ekonomin i ett nytt lånerally och – hoppas man – en ny skön högkonjunktur. I huvudsak handlar det om stimulanser genom att skapa pengar ur tomma intet och investera dem på bland annat företagsobligationsmarknaden och i amerikanska statspapper.
Ägarfamiljernas tid
I Sverige har staten å sin sida använt coronakrisen för att hjälpa det socialdemokratiska kungadömets mest inflytelserika ägarfamiljer att tränga undan mindre företag från marknaden. Närmare bestämt har Riksbanken köpt företagscertifikat för 32 miljarder kronor av några få av landets största företag, samtidigt som Sveriges drygt en miljon småföretag har fått dela på 940 miljoner kronor i skattepengar.
Systemet har anklagats för att vara orättvist, i synnerhet eftersom entreprenörer sedan länge betalar en avsevärt högre skatt än ägarfamiljer till följd av de socialdemokratiska så kallade 3:12-reglerna.
Trots att västländerna spenderar coronapengarna på olika sätt har i princip samtliga kraftigt ökat sina statliga stimulanser under coronapandemin. Utvecklingen har fått experter att varna för att det till synes ohämmade penningskapandet inte kan hålla i längden, och att dollarn och många andra valutor nu hotas av snabb inflation.
