Bråket gäller vem som har ansvaret för att Tidöregeringen ända fram till i somras – då regelverket till slut skärptes – fortsatte att dela ut svenska medborgarskap enligt de äldre och generösare reglerna.
Totalt fick cirka 220.000 invandrare svenskt medborgarskap under mandatperioden, och Tidöpartierna hånas nu för att ha bäddat för sin egen valförlust genom att skapa nya vänsterväljare från tredje världen.
SD:s riksdagsledamot Josef Fransson lägger i efterhand hela ansvaret det inträffade på M, KD och L. Han hävdar på X att SD "ville" införa ett moratorium men att "de andra vägrade".
"Det var inte hos SD viljan saknades", fortsätter han.
Som säkert bekant så ville SD ha moratorium, men de andra vägrade. Vill minnas att vi också försökte bryta ut delar av den nya medborgarskapslagen för snabbare hantering utan framgång. Det var inte hos SD viljan saknades. Vad som hade hänt om vi hotat fälla regeringssamarbetet är…
— Josef Fransson (@FranssonJosef) September 21, 2026
Richard Jomshof instämmer i att skulden ligger hos "regeringspartierna". Han beskriver i ett inlägg beslutet att "inte lyssna" på SD som "ett av den gångna mandatperiodens absolut största misstag".
Hanif Bali, tidigare riksdagsledamot och ledamot i M:s partistyrelse, svarar på inlägget – och ger ett helt annat besked:
"Ni glömde föra in det i Tidöavtalet, ni sa inte ett knyst om det i förhandlingarna. Glömde ni?" skriver han på X.
Ni glömde föra in det i Tidöavtalet, ni sa inte ett knyst om det i förhandlingarna. Glömde ni?
— Hanif Bali (@hanifbali) September 22, 2026
I ett senare inlägg skriver M-profilen att det inte finns något "spår överhuvudtaget" av att SD skulle ha framfört saken under förhandlingarna. Han hänvisar också till "SD:s senväckta motion hösten 2023". Bali uppger vidare att SD-toppen Henrik Vinge själv ska ha sagt att frågan inte var uppe i Tidöförhandlingarna.
Vad vi vet om förhandlingarna
Enligt Bali ska SD alltså över huvud taget inte ha tagit upp saken under de första förhandlingarna efter valet 2022, när villkoren för regeringssamarbetet bestämdes, utan först senare. Hans teori är att tanken på ett moratorium "inte hade slagit dem än".
Men den teorin motsägs av SD:s tidigare riksdagsarbete. Redan den 1 oktober 2021 lämnade Jimmie Åkesson och flera partikollegor in en partimotion med ett uttryckligt krav på moratorium för nya medborgarskap.
I det färdiga Tidöavtalet lovade partierna skärpta medborgarskapskrav. Något moratorium under tiden som de nya reglerna togs fram fanns däremot inte med.
Den 22 november 2022, drygt en månad efter Tidöavtalet, återkom Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour med en motion om att tillfälligt stoppa både ansökningar och beviljanden. De noterade samtidigt att förslaget inte direkt omfattades av avtalet.
Det förhandlingsförsök som Jimmie Åkesson själv har beskrivit mer konkret gäller ett senare tillfälle – hösten 2023, ett år efter att regeringen tillträtt. I en debattartikel i november 2024 hävdade han också att moratoriet hade varit ett av SD:s förslag vid den årliga omförhandlingen av Tidöavtalet.
"Detta fick då inget som helst gehör från något av regeringspartierna", påstod han i Aftonbladet.
Det är Åkessons egen beskrivning av förhandlingarna 2023. I artikeln redovisade han inte vilka eftergifter SD skulle ha erbjudit för att få igenom kravet eller vilka konsekvenser partiet skulle ha hotat med om regeringspartierna sade nej.
Sommaren 2024 gav partiets migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling beskedet att några förnyade samtal om moratoriet inte hade förts. På Bulletins fråga svarade han:
– Nej, det är inte en del av Tidöavtalet.
Hösten 2024 rapporterades dock om konkreta förhandlingar. Den 27 november uppgav TV4 att Tidöpartiernas ledare hade förhandlat om ett stopp för nya medborgarskap.
Enligt kanalens källor var medborgarskapsfrågan viktigast för SD att få med i den uppgörelsen. Partiet ska ha krävt en överenskommelse på området för att acceptera undantag från den planerade skyldigheten att rapportera illegala invandrare.
Uppgörelsen 2024 innebar dock en mycket begränsad lösning. Enligt TV4 skulle den inriktas på att hindra medborgarskap för personer som hotade svenska intressen. I januari 2025 gav regeringen sedan Migrationsverket i uppdrag att skärpa säkerhets- och identitetskontrollerna, i samarbete med Säpo och polisen.
