Under förra året gick 12 miljarder av Sveriges bistånd till internationella organisationer. Riksrevisionens granskning visar att det inte går att förstå varför Sverige betalar en viss summa till en organisation. Besluten saknar ofta information om bakgrund, motiv och förväntade resultat.
Inte heller beslutsprocessen är öppen och tydlig, enligt Riksrevisionen. En stor del av pengarna fördelas i en informell process av den politiska ledningen, utan tydlig dokumentation. Samtidigt är det formella ansvaret delegerat till UD, vilket gör att det blir otydligt vem som ytterst är ansvarig.
– Det handlar om mycket pengar och en stor del av Sveriges bistånd. Det är viktigt att det finns insyn i hanteringen för att allmänhetens förtroende för biståndet ska vara fortsatt högt. Bristen på insyn gör att det inte är möjligt att bedöma om biståndet till internationella organisationer används på bästa sätt, säger riksrevisor Claes Norgren i ett pressmeddelande.
Sveriges totala biståndsram uppgick till 38,2 miljarder kronor 2013. Det multilaterala utvecklingssamarbetet, det vill säga bistånd till internationella organisationer, hanteras nästan uteslutande av UD, till skillnad från övrigt bistånd som huvudsakligen hanteras av Sida.
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förändrar hanteringen av det multilaterala utvecklingssamarbetet så att det är regeringen som fattar beslut om allt kärnstöd, det vill säga tar bort delegeringen till UD. Regeringen bör också utveckla sin redovisning så att riksdag och allmänhet förstår hur svenska biståndsmedel används, enligt myndigheten.
