Lagen, som inskränker den svenska offentlighetsprincipen, röstades igenom av samtliga riksdagspartier i maj i år och ålägger domstolarna att sekretessmarkera misstänktas identitet fram till dess de häktas.
Tidigare har insynen i de svenska domstolarna gjort att mediebolag, men även privatpersoner, snabbt kunnat få reda på vem den eller de misstänkta är vid medialt uppmärksammade kriminalfall.
Fria Tider var exempelvis först i Sverige med att förra sommaren avslöja att en av de två män som då misstänktes för dubbelmordet på Ikea i Västerås var en eritreansk asylsökare.
Gripen Ikea-mördare är nyanländ invandrare från Eritrea
Avslöjandet tvingade polisen och andra mediebolag, som exempelvis Aftonbladet, att även de gå ut med uppgiften om de misstänktas etnicitet. En lång rad liknande avslöjanden som Fria Tider publicerat det senaste året visar hur några av de grövsta brotten i Sverige, från gruppvåldtäkter till mord, begåtts av nyanlända invandrare.
Under våren bestämde sig emellertid den rödgröna regeringen för att täppa till möjligheten att få ut sådana uppgifter från domstolar innan någon häktats. Samtliga partier i riksdagen röstade den 18 maj med acklamation ja till den nya lagen. Ingen riksdagsman opponerade sig mot att offentlighetsprincipen inskränks.
Den nya lagen försvårar möjligheten för mediebolag att granska effekterna av den rödgröna regeringens kriminalpolitik. Kanske inte minst samhällseffekterna av den stora invandringen till Sverige, men även fall där svenskar är gärningsmän. Ett sådant fall är dynamitbeslaget utanför Falkenberg förra sommaren som en SD-politiker var inblandad i.
Bombmisstänkt SD-politiker kan ha försökt undanröja bevis
Eftersom 1 oktober var en lördag är idag, måndag, den första dagen som den nya lagen tillämpas i praktiken.
