I december 2017 träffade partierna i den så kallade pensionsgruppen en överenskommelse om långsiktigt höjda pensioner.
Som en följd av det lade regeringen fram förslag om höjda åldersgränser i pensionssystemet som skulle genomföras stegvis 2020, 2023 och 2026.
Det är som ett steg i detta som regeringen nu lämnat förslag till riksdagen om att höja flera åldersgränser i pensionssystemet. Bland annat föreslås åldersgränsen för tidigaste uttag av inkomstgrundad ålderspension höjas från 62 till 63 år 2023.
Även åldern för att tidigast få garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd föreslås höjas, från 65 år till 66 år.
Enligt förslaget ska åldersgränserna knytas till den så kallade riktåldern för pension som ska börja användas 2026. Riktåldern har till syfte att ersätta dagens 65-årsnorm och innebär istället en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.
Samtliga pensionsrelaterade åldersgränser, samt vissa åldersgränser i kringliggande trygghetssystem, ska kopplas till riktåldern från 2026.
Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att arbetslivet behöver förlängas när medellivslängden ökar, för att pensionsnivåerna inte gradvis ska minska. Mot bakgrund av det föreslår utskottet att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag.
Två partier lämnar dock invändningar mot utskottets förslag i reservationer:
Sverigedemokraterna reserverar sig med hänvisning till att ett senare pensionsuttag bör ske genom positiva incitament och fri vilja och inte av statligt tvång. Samtidigt föreslår partiet kraftiga besparingar inom framför allt invandrings- och integrationsområdet.
Vänsterpartiet anser att pensionerna bör höjas istället för pensionsåldern, om låga pensioner är det huvudsakliga problemet som regeringen vill åtgärda.
Planerad dag för debatt om beslutet i riksdagen är den 30 maj och för beslut den 31 maj.
