Efter att pandemin lagt sig kom andra kriser som präglade nyordsåret 2022: kriget i Ukraina, energikrisen, den skenande inflationen och nya klimatlarm.
Många av orden på Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista har tydlig anknytning till dessa kriser.
Invasionen av Ukraina har lett till ett "energikrig", med "Putinpriser" på bland annat mat och drivmedel. Samtidigt varnar forskare för antidemokratiska tendenser i delar av världen, med Rysslands "autokratisering" och en växande skara "valförnekare" i USA.
– Många talar nu om en permakris, en period av flera parallella samhällskriser. Det är kanske det ord som sammanfattar världen tydligast just nu, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.
Såväl 2021 som 2020 års nyordslistor präglades av ord med koppling till coronapandemin. Åtskilliga hoppades på mer optimistiska ord i år – som både skulle signalera att viruset var borta och att framtidstron spirade. Men så blev det inte.
– Nyorden speglar samhällsutvecklingen. Debatten om problemen med kriminalitet, utanförskap och politisk extremism färgar också språket, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.
Men på listan finns ord som andas tillförsikt och glädje. Det här var också året när många festade till tonerna av "epadunk", jagade perfekta bilder på "selfiemuseer" och drömde om att favoritlaget skulle "ha dagen".
Nyordslistan innehåller 35 ord som har myntats eller blivit vanligare under 2022. Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender, som mönster för hur nya ord bildas och lånas in i svenskan.
