– Det preliminära resultatet av analysen pekar på att Riksbanken behöver få eget kapital återställt till minst riksbankslagens grundnivå på 40 miljarder kronor. Per sista september 2023 skulle ett återställande till grundnivån innebära ett kapitaltillskott på närmare 80 miljarder kronor. Riksbanken behöver också en möjlighet till kompletterande intjäning, sade Thedéen till utskottet.
I årsbokslutet för räkenskapsåret 2022 redovisade Riksbanken en förlust om drygt 80 miljarder kronor. Som ett resultat av förlusten blev Riksbankens eget kapital negativt, minus 18 miljarder kronor.
– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015–2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, sade Thedéen.
När värdet på Riksbankens innehav av obligationer sjunker leder det till orealiserade förluster som belastar Riksbankens resultat och eget kapital.
– Ett negativt eget kapital påverkar inte Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik på kort sikt. Men för att förtroendet för en oberoende penningpolitik långsiktigt ska upprätthållas är det nödvändigt att Riksbanken är finansiellt oberoende, det vill säga har ett tillräckligt eget kapital och tillräcklig intjäning för att täcka sina kostnader, sade Thedéen.
Riksbanken försvarar sig med att bankens värdepappersköp gjordes "i en internationellt ansträngd situation där de större centralbankerna runt om i världen genomförde mycket omfattande värdepappersköp".
