"Vi är över 80 000 medlemmar i Socialdemokraterna! Nu fortsätter vi växa för att ge Sverige en ny riktning", skriver Tobias Baudin på Facebook.

Han har laddat upp en bild som visar hur han håller i en tårta som pryds av budskapet: "80.000 medlemmar".

Ur ett historiskt perspektiv är dock 80.000 medlemmar inte mycket att skryta om. På 1970-talet var Socialdemokraterna en massrörelse av en helt annan storlek. Vid slutet av decenniet uppgick medlemsantalet till närmare 1,2 miljoner personer.

Det innebar att en mycket stor del av Sveriges vuxna befolkning formellt var knuten till partiet. En viktig förklaring var den så kallade kollektivanslutningen, där fackförbund automatiskt anslöt sina medlemmar till partiet.

När denna ordning avskaffades under 1980- och 1990-talen rasade siffrorna snabbt. För omkring 25 år sedan hade partiet drygt 261.000 medlemmar.

Fallet fortsatte därefter. På 2010-talet låg medlemsantalet under 100.000 och har sedan dess stabiliserats kring dagens nivåer.

Utvecklingen speglar en bredare trend i västvärlden, där politiska partier tappat stora delar av sina medlemsbaser. En tidigare statlig utredning om fenomenet pekar bland annat på förändrade relationer mellan partier och fackliga organisationer som en central förklaring i Sverige.