Så används bankerna för att terrorisera opposition och alternativa medier

Publicerad 21 november 2026 kl 13.10

Inrikes. Genom att införa ett kontantfritt samhälle och sedan låta bankerna stänga av oppositionella opinionsbildare, tidningar och politiska partier har riksdagspartierna i praktiken omvandlat Sverige från demokrati till något annat. Men när Samnytts krönikör Jonas Andersson frågar SD varför de fortsätter låta bankerna terrorisera politiska motståndare blir svaren minst sagt undanglidande.

Dela artikeln

Redan 2020 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en omfattande utredning om statens ansvar för betalningssystemet. När utredningen, Staten och betalningarna, presenterades i mars 2023 konstaterades omfattande problem med att banker nekar och säger upp kunder med hänvisning till penningtvätts­lagstiftningen.

Utredningen konstaterade att bankernas uppsägningar i själva verket inte alltid verkade handla om penningtvätt, utan snarare att regelverket missbrukades för andra motiv.

I slutbetänkandet föreslog utredarna därför bland annat att banker skulle bli skyldiga att erbjuda ett betalkonto även till politiska partier och företag, inte bara till privatpersoner som idag. Det senare skulle kunna ske genom att Finansinspektionen fick nya befogenheter, föreslog utredningen.

Men tre och ett halvt år senare har Tidöregeringen inte gett FI dessa befogenheter. I stället har regeringen i våras valt att ge myndigheten i uppdrag att vägleda bankerna inom ramen för "befintlig lagstiftning", vilket inte ger något utrymme för att åtgärda bankproblemen.

I mars 2026 hänvisade finansutskottets Tidöpartier till just detta uppdrag när de avstyrkte riksdagsmotioner om stärkt skydd för bankkunder. Bland förslagen fanns krav från den rödgröna sidan på att lagreglera bankernas ansvar för att erbjuda konton med begränsat tjänsteutbud även för företag och partier.

Resultatet är att bankerna fortfarande kan neka företag, föreningar och politiska organisationer viktiga betaltjänster, trots att dessa är nödvändiga för att bedriva verksamhet i dagens samhälle.

Det senaste uppmärksammade exemplet gäller Alternativ för Sverige, som enligt partiets uppgifter blir av med flera centrala banktjänster hos SEB den 6 december. Banken har inte offentligt redovisat någon konkret förklaring till beslutet.

I en krönika i Samnytt konstaterar Jonas Andersson för att utvecklingen hotar själva förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle.

Han beskriver hur bankerna genom sin kontroll över det allmänna betalningssystemet har fått möjlighet att utestänga människor och organisationer från samhällsekonomin utan att någon domstol först har prövat saken.

Enligt Andersson är problemet särskilt allvarligt när det drabbar politiska organisationer och medier med uppfattningar som ogillas av etablissemanget.

Han framhåller att föreningsfriheten och yttrandefriheten måste gälla också dem vars åsikter andra finner motbjudande. Annars förlorar rättigheterna all betydelse.

När Samnytt frågade Sverigedemokraternas finansutskottsledamot David Perez varför partiet inte ställt sig bakom förslagen om ett starkare skydd för bankkunder hänvisade han till samarbetet med Tidöregeringen.

SD ville enligt Perez inte stödja Socialdemokraternas reservation eftersom partiet samtidigt stod bakom regeringen.

Han uppgav i stället att SD förberedde en egen kommittémotion i frågan. Samtidigt medgav han problemets allvar och varnade för att människor som nekas banktjänster blir ”andra klassens medborgare”.

Några konkreta åtgärder utlovades som vanligt inte, och SD lovade i praktiken inte något annat än att fortsätta utreda och förhala frågan.


403 Forbidden

Error 403 Forbidden

Forbidden

Guru Meditation:

XID: 104484125


Varnish cache server