Flickan föddes i februari 2018. Redan fyra dagar före födseln hade en amerikansk domstol beslutat att den svenska kvinnan skulle vara hennes juridiska mamma.

År 2023 erkände Nacka tingsrätt det amerikanska avgörandet, vilket innebar att kvinnans moderskap också blev rättsligt erkänt i Sverige.

Men när flickan skulle registreras som svensk medborgare sade Skatteverket nej. Myndigheten ansåg inte att det var klarlagt att kvinnan hade varit barnets rättsliga förälder redan vid födseln.

Enligt svensk lag blir ett barn automatiskt svensk medborgare vid födseln om minst en av föräldrarna är svensk medborgare. Frågan i målet är därför om det i efterhand erkända moderskapet också innebär att kvinnan ska betraktas som barnets mamma från födseln.

Kammarrätten ansåg att så var fallet och gav flickan rätt. Men Högsta förvaltningsdomstolen har nu upphävt det avgörandet.

Den högsta instansen framhåller att det saknas tydliga rättsregler för hur ett svenskt erkännande av ett utländskt moderskap efter surrogatarrangemang påverkar barnets medborgarskap.

Domstolen konstaterar också att det svenska erkännandet kom först fem år efter födseln och delvis grundades på den familjerelation som barnet och kvinnan hunnit etablera under tiden.

Därmed är det enligt domstolen inte tillräckligt klarlagt att flickan förvärvade svenskt medborgarskap när hon föddes.

Avgörandet innebär att flickan, trots att hon har en juridiskt erkänd svensk mamma, inte får sitt svenska medborgarskap registrerat. Domen avgör däremot inte slutgiltigt om hon kan ha rätt till medborgarskap efter en mer omfattande rättslig prövning.