– Vi kommer inte ta emot asylsökande, utan regeringens beslut är att vi istället ska ge ett ekonomiskt bidrag till nästa år, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till SVT.
Beslutet togs när medlemsländernas migrationsministrar möttes i Bryssel. Systemet går ut på att länder som har stora inflöden av asylsökare – som Grekland, Cypern, Italien och Spanien – ska kunna få hjälp av övriga EU.
Stödet kan ges på tre sätt: genom pengar, genom personal eller genom att andra länder tar emot en del av de asylsökare. Sverige väljer enbart den ekonomiska vägen.
– Det rör sig om drygt 100 miljoner kronor som kommer bli aktuellt för Sveriges del, säger Forssell.
För 2026 räknar EU med att solidaritetslösningen ska omfatta 21.000 personer. Om länderna hellre betalar än tar emot asylsökare motsvarar det sammanlagt 420 miljoner euro i kontant stöd.
På samma möte enades ministrarna också om en linje för hur så kallade säkra länder ska användas. Uppgörelsen öppnar för fler mottagningscenter utanför EU, i stil med det som Italien redan har med Albanien och som även Danmark och andra länder funderat på.
Tanken är att personer som rest genom länder som klassas som säkra ska kunna skickas tillbaka dit, och få sina asylansökningar prövade där i stället för inne i EU.
– Det är jätteviktigt, både för att minska asylinvandringen men också minska den här döden på Medelhavet som vi tyvärr ser i dag, säger Forssell.
Detaljerna är inte klara. Hur regelverket slutligen ska se ut måste nu förhandlas med EU-parlamentet. I en omröstning i utskott i förra veckan ställde sig en knapp majoritet bakom en linje som liknar den som medlemsländerna nu sagt ja till.
Motståndet är starkt på vänsterkanten i parlamentet. Den socialdemokratiska partigruppen S&D går hårt åt idén om asylcenter i tredjeland.
"Som union kan vi bättre än misslyckade Rwanda- och Albanien-modeller. Det är oacceptabelt", skriver socialdemokratiska partigruppen S&D.
Migrationsministrarna enades också om en tredje del: att göra det lättare att verkställa utvisningar ur EU. Ambitionen är att de som fått beslut om avvisning eller utvisning snabbare ska lämna unionen.
Beslutet öppnar för att skapa så kallade "återvändandehubbar" utanför EU där utvisade kan samlas ihop. Hur och var sådana nav ska byggas upp, och med vilka länder, blir nästa steg i förhandlingarna.
