Enligt kriminologen Ardavan Khoshnood kan det ökade antalet sprängningar få långtgående konsekvenser för både samhället och demokratin.
– Det sprider stor skräck och ödeläggelse, säger han till Expressen.
Sprängningarna är kopplade till konflikter i kriminella miljöer, och enligt polisen vittnar det om en ”mycket hög” konfliktnivå. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har kallat till krismöte och betonar att polisen använder samma metodik mot sprängningar som mot skjutvapenvåld.
Det handlar om underrättelsearbete, stora polisresurser och att försöka stoppa tillgången till explosiva varor, säger Strömmer till TT.
Enligt Khoshnood finns det flera bakomliggande faktorer till våldet, såsom konfliktnivåer och tillgång till sprängmedel.
Han påpekar också att gärningsmän ofta använder sprängningar som en signal för att skrämma eller utpressa snarare än för att döda.
Konsekvenserna riskerar dock att bli omfattande, med ökad otrygghet, högre försäkringskostnader och sjunkande bostadspriser i drabbade områden.
– Resultatet kan bli lågt förtroende för samhälle och myndigheter, säger Khoshnood till Expressen.
Polisen uppmanas nu att hålla uppe trycket för att förhindra att våldet eskalerar ytterligare.
