Det finns en gräns för allt, och då måste man antingen stå för den, eller förklara den.

Jag är Johan Zedig, pappa till Christian Zedig som blev nerslagen/mördad i Danmark/Köpenhamn.

Christian var polis, han svor att värna om det rättsväsende som vi har här i Sverige, och förmodligen det samma som finns i Danmark.

Christian gick in när det satt människor som redan på förhand var där för att bråka, och försökte få lugn under själva fotbollsmatchen.

Den där människan som slog honom, som har ett register av våld bakom sig, ville bara få utlopp för inre aggressioner och det finns ju redan ett register på, och säkert vittnen.

Så jag tänker såhär, mina tårar är slut, familjen kämpar i ett mörker, barn och barnbarn vacklar fram i ett system som tydligen har urholkats.

Så jag, som Christians pappa vill träffa dig, som Danmarks Statsminister, vill att du och jag möts, öga för öga, och där och då får du förklara för mig hur man bara ger 12 månader för ett mord.

(Det var planerat att slå någon, och det vet alla..)

Tänker att du kommer hit, till Astrid Lindgrens Värld, Mariannelund, Katthult, Bullerbyn… Där barnen får sina sagor, där början på livet..

Så Mette Frederiksen, jag väntar på dig och på ett svar från ert/ditt kansli.

Min Christian ska inte dö förgäves.

Väntar på att du har kurage att återkomma.

Vänligen

Johan Zedig