Israel informerade USA kort inför attacken, och Donald Trump informerade i praktiken Iran om de uppgifterna.
– Jag vill inte säga att en israelisk attack är nära förestående, men det kan hända, sade Trump till reportrar på torsdagen, enligt Wall Street Journal.
Han betonade att han vill undvika krig, men att det kräver eftergifter från Iran – något som dock gått trögt under de amerikanska samtalen med Teheran. Han motsatte sig också ett militärt ingripande från Israel.
– Jag vill inte att de går in eftersom det, som jag ser det, skulle torpedera allt, sade Trump.
Enligt en källa i Washington var Trumps uttalande inte samordnat med den israeliska regeringen. Och det var inte heller nattens attack mot den islamiska republiken, utöver att USA fått ensidig information om attacken i förväg.
Israel gick till attack mot Iran utan amerikansk medverkan och i strid med den amerikanske presidentens officiellt uttalade vädjan.
Den israeliska förnedringen av Donald Trump ställer honom nu inför en av de största prövningarna under hans presidentskap.
Enligt Trump själv riskerar attacken att sabotera de diplomatiska förhandlingarna med Teheran – samma samtal som hans högsta sändebud just nu förbereder sig för att återuppta i Oman.
Angreppet tros också försämra Vita husets redan frostiga relation med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Trump och Netanyahu har haft djupa meningsskiljaktigheter i månader.
Nu står Trump inför ännu en global konflikt utan en enkel lösning. Den här gången finns risken att tiotusentals amerikanska soldater i regionen angrips i kriget, enligt CNN.
Inom det republikanska partiet dras presidenten nu mellan olika läger. Flera republikaner uttryckte snabbt sitt reflexmässiga stöd för Israel.
Senator Lindsey Graham, känd för sin generationstypiska hållning i Israelfrågan, skrev på X:
"Game on."
Men Trump har aldrig riktigt anammat den typiska boomerdelen av partiets politik – särskilt inte under sin andra mandatperiod.
Hans administration består av flera högt uppsatta personer, inklusive vicepresidenten, som är mycket skeptiska till amerikanska militära insatser utomlands när inga direkta amerikanska intressen står på spel, och som vidhåller denna hållning även när det gäller Israel.
Efter attacken signalerade Trump inte heller att han var beredd att använda amerikanska styrkor för att försvara Israel mot en väntad iransk vedergällning – till skillnad från hur Joe Biden agerade vid förra årets militära utväxling mellan Israel och Iran.
Istället för att uttala stöd för Israel har USA:s officiella uttalanden hittills fokuserat på att skydda amerikansk personal i Mellanöstern och att varna Iran för att dra in USA i konflikten.
Efter attacken skickade utrikesminister Marco Rubio ut ett kortfattat uttalande som tydligt tog avstånd från Israels agerande.
"I kväll har Israel agerat ensidigt mot Iran. Vi är inte delaktiga i attackerna, och vår högsta prioritet är att skydda amerikanska styrkor i regionen", stod det i uttalandet, som distribuerades av Vita huset.
– Israel har informerat oss om att de anser detta vara nödvändigt för sitt självförsvar. President Trump och administrationen har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att skydda våra styrkor och är i nära kontakt med våra regionala partner, sade Rubio i uttalandet.
– Låt mig vara tydlig: Iran bör inte rikta sig mot amerikanska intressen eller personal.
Uttalandet innehöll inte ens de vanliga formuleringarna om stöd till Israels rätt att försvara sig och budskapet var tydligt: detta är Israels konflikt – inte vår.
Trump har inte heller nu signalerat huruvida han är beredd att använda amerikanska militära resurser för att försvara Israel under det iranska motanfallet. Det är dock troligt att USA i vart fall delar underrättelseinformation med Israel medan attacken pågår.
