Enligt en beräkning från Swedbank har en sjuksköterska (oavsett kön) fått 2.700 kronor mer i plånboken sedan 2022 medan en privat tjänsteman (oavsett kön) fått ungefär 8.000 kronor mer per månad.

Att den som har det lite bättre fått störst ökning i kronor beror bland annat på höjd brytpunkt för statlig skatt och slopad avtrappning av det så kallade jobbskatteavdraget. Samtidigt har stigande priser på mat, energi och boende minskat hushållens köpkraft.

Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg säger till TT att köpkraften nu är tillbaka på ungefär samma nivå som före inflationsuppgången.

– Vi har återgått till ruta ett, men man kan också vända på det och säga att vi har tappat fyra år i köpkraft, säger han.

Subventionerna träffar dock inte de fattigaste delarna av befolkningen.

Villa-, aktie- och bilägare har gynnats genom elstöd, slopad ISK-skatt och sänkta drivmedelsskatter. Samtidigt har befintliga bostadsägare gynnats av reformerade bolånetak och amorteringskrav som ska driva upp priserna på deras bostäder.

Däremot har den som saknar tillgångar inte gynnats i motsvarande grad.

För arbetslösa har visserligen taket i a-kassan höjts, men ersättningen trappas ned snabbare, samtidigt som barnbidrag och underhållsstöd inte har räknats upp.

– Arbetslösa är förlorare, och arbetslösheten är hög, säger Westerberg till TT.