Totalt handlar det om 2.638 bolag som fakturerade offentliga aktörer minst 64 miljarder kronor under åren 2022–2024.
Uppgifterna kommer från Jens Nylanders databas över offentliga inköp och har sammanställts i rapporten Förtroendevalda företagare, som Acta Publica tagit fram på uppdrag av Sverige mot organiserad brottslighet, SMOB.
Nylanders insamling omfattar i underlaget 66 miljoner fakturor från bland annat 271 kommuner och 19 regioner. Genom att koppla inköpen till bolagsuppgifter och politiska uppdrag har granskningen identifierat 1.080 företag som gjort affärer med just den kommun eller region där politikern själv haft förtroendeuppdrag.
Dessa företag har tillsammans fakturerat politikernas egna kommuner och regioner 3,7 miljarder kronor.
Ett av de mest anmärkningsvärda exemplen finns i en mindre kommun i Västra Götaland. Där äger och driver en socialdemokrat ett byggföretag med 16 anställda. Företaget fakturerade kommunen 4,4 miljoner kronor under 2022.
Politikern har samtidigt varit vice ordförande i det kommunala hamnbolaget sedan 2015. År 2022 vann hans byggfirma en upphandling av hantverkstjänster åt just hamnbolaget. Ramavtalet undertecknades av hamnbolagets vd och politikern själv.
Under perioden då företaget gjorde affärer med kommunen tog politikern ut 1,5 miljoner kronor i utdelning. Han hade dessutom uppdrag i miljö- och byggnadsnämnden.
I Västerbotten finns ett annat exempel med betydligt större belopp. En socialdemokrat har sedan 2023 varit ordförande i miljö- och byggnadsnämnden och dess arbetsutskott. Politikerns partner är delägare i en byggkoncern vars dotterbolag fakturerade kommunen drygt 83 miljoner kronor under 2022–2024.
Ett av dotterbolagen vann i juni 2024 ett kontrakt med ett uppskattat värde på 1,2 miljarder kronor. Politikern hade tidigare själv uppdrag i flera av koncernens bolag, men lämnade dem i oktober 2022, strax före mandatperiodens början.
Även inom skolan finns affärer där politiska uppdrag och privata bolagsintressen överlappar.
En moderat politiker i en kommun i Stockholmsområdet är styrelseordförande i ett företag som hyr ut personal till skolor och förskolor. Företaget fakturerade kommunen 19 miljoner kronor under 2022–2023.
När bolaget vann sin första upphandling 2019 var politikern förste vice ordförande i kommunens förskolenämnd och dess arbetsutskott.
Rapporten visar också att offentliga pengar gått till politikerkopplade företag med återkommande ekonomiska brister. Underlaget kommer här från Jens Nylanders kreditupplysningsföretag The Intelligence Company, TIC.
Bland de 1.080 företagen som gjort affärer med politikerns egen kommun eller region hade 45 skulder hos Kronofogden på sammanlagt 17 miljoner kronor. Omkring vart tionde hade så många riskindikatorer att det enligt TIC kan tyda på misskötsel.
I den bredare kartläggningen identifierades dessutom 71 bolag där politiker eller deras närstående haft engagemang och där minst en företrädare enligt rapporten har kopplingar till organiserad brottslighet. Tio av bolagen hade gjort affärer med det offentliga, varav fyra med politikerns egen kommun eller region.
Kartläggningen fastställer inte att de redovisade affärerna varit korrupta i svensk, snäv juridisk mening. Acta Publica har heller inte undersökt om politikerna anmält jäv i de enskilda exemplen. Bolagskopplingarna omfattar såväl egna uppdrag som engagemang hos personer folkbokförda på samma adress, vilket inte alltid innebär en närståenderelation.
Men möjligheterna att granska affärerna begränsas också av de offentliga aktörerna själva.
Enligt rapporten har Jens Nylander mött allt fler avslag när han begärt ut underlag. Kommuner och andra offentliga aktörer hänvisar bland annat till sekretess eller att utlämnandet skulle ta för lång tid. Inköp genom kommunala och regionala bolag finns bara med i liten omfattning.
De redovisade miljardbeloppen ger därmed ingen fullständig bild av affärerna. Samtidigt kan enskilda belopp omfatta fakturering före politikerns tillträde eller efter att ett bolagsengagemang upphört.
