Kommentarerna kommer i en intervju med P1-programmet Krasch eller Konsensus, som försöker reda ut turerna kring SD-bråket om det planerade AR-15-förbudet förra året.
– Jag har åtta vänner som har ett AR-gevär. Det är en av dem som har det för jakt, säger Jimmie Åkesson och fortsätter:
– De andra har det mest för att det är coolt. Ska vi långsiktigt ha respekt för svensk jakttradition så behöver vi vara lite försiktiga. För mig var det inga konstigheter när det gäller just det där. Det verkar inte vara någon särskilt stor fråga heller.
Programledaren nämner att SD-toppen Richard Jomshof kraftigt motsatte sig beslutet och sade att SD hade offrat en del av sin själ.
Jimmie Åkesson har dock ingen förståelse alls för Jomshofs inställning.
– Det är ju ett väldigt, väldigt märkligt uttalande skulle jag säga. Vi hade aldrig varit involverade i någon diskussion om AR-plattformen tidigare. Och vad den har med Sverigedemokraternas själ att göra har jag väldigt svårt att se, säger han.
Uttalandena väcker kritik på sociala medier.
Vilken pajas. Jag fattar verkligen inte varför han fortsätter att gräva gropen djupare. @sdriks pic.twitter.com/4OyoxoDe3a
— Gorm den gamle (@gorm_den_gamle) August 12, 2026
Det var bara tre dagar efter massmordet på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari 2025 som regeringen och SD meddelade att tillgången till AR-15 och liknande vapen skulle begränsas.
Beskedet utlöste ett mycket ovanligt öppet uppror inom SD-ledningen. Richard Jomshof, då ordförande i justitieutskottet, kallade beslutet för förhastat, känslostyrt och dåligt förankrat. Även andra SD-politiker i riksdagen som Tobias Andersson, Katja Nyberg och Adam Marttinen kritiserade linjen.
Efter ett stökigt partistyrelsemöte den 10 februari stod SD-ledningen fast vid uppgörelsen. Jomshof avgick då som utskottsordförande eftersom han inte ville lotsa förslaget genom riksdagen. Henrik Vinge tog över.
Jimmie Åkesson försvarade uppgörelsen och sade att få människor ansåg att ett sådant "rambovapen" var rimligt vid jakt. Han förklarade också att Jomshof inte kunde leda justitieutskottet och samtidigt motarbeta partilinjen.
Den 30 juni 2025 presenterade Tidöpartierna den konkreta och betydligt hårdare modellen. Från den 1 augusti skulle inga nya jaktlicenser utfärdas. I ett andra steg skulle redan beviljade licenser upphöra. Ägarna skulle få två år på sig att kvalificera sig för sportskyttelicens eller sälja vapnet. Annars skulle staten tvångsinlösa det mot ersättning motsvarande marknadsvärdet när det köptes.
Det första steget genomfördes den 1 augusti 2025: Polisen slutade utfärda nya jaktlicenser för de aktuella halvautomaterna.
Den 27 oktober kom reträtten. Regeringen och SD meddelade att befintliga licenser trots allt skulle fortsätta gälla och att någon tvångsinlösen inte skulle ske. Ägarna skulle i stället erbjudas frivillig inlösen.
Frågan fortsatte att skapa strid inom SD. Inför landsdagarna i november krävde flera motionärer att partiet skulle backa helt och åter tillåta nya jaktlicenser. Partiledningen vann dock omröstningen och kompromissen blev SD:s linje.
Riksdagen antog den nya vapenlagen den 29 april 2026 och den trädde i kraft den 1 juni.
