När mer än hälften av valdistrikten i Örebro län hade räknats på söndagskvällen låg Örebropartiet långt under den särskilda spärr som hade kunnat ge Allard en plats i riksdagen.
Samtidigt visade det sig att partiet fick 16,8 procent i regionvalet, men att en majoritet av de väljarna alltså av allt att döma valde att "taktikrösta" i riksdagsvalet, troligen för att undvika en S-ledd regering.
För Tidöväljare kan "taktiken" dock ha fått omvänd effekt. Med 12 procents stöd i Örebro skulle Allard ha tagit det mandat som hade kunnat ge Tidöpartierna möjlighet att stanna vid makten – med Örebropartiet som vågmästare.
För att helt säkert slå fast vilken sida som hade fått ge ett av Örebros fasta mandat till Allard behöver man ha tillgång till det färdiga valresultatet och veta exakt från vilket parti inom Tidösamarbetet som Allard skulle ha fått den saknade mängden röster.
Om exempelvis alla rösterna hade kommit från KD skulle Tidösidan (KD) ha förlorat ett mandat i riksdagen och en vågmästarsituation inte ha uppstått. Men i flera andra scenarier som Fria Tider räknat på under natten skulle mandatfördelningen ha blivit 174/174 mellan de rödgröna och Tidö, med Örebropartiet som vågmästare.
Det är logiskt. Valet är extremt jämnt mellan blocken, och det är därför möjligt att det till synes korkade taktikröstandet i Örebro kan ha kostat Tidöregeringen makten.
Örebropartiet hade en ovanlig väg in i riksdagen. Ett parti som inte når fyra procent i hela landet får ändå delta i mandatfördelningen i en valkrets där det får minst 12 procent av rösterna.
Eftersom Örebro län utgör en egen riksdagsvalkrets hade Allard därför kunnat bli riksdagsledamot om Örebropartiet nått 12 procent just där. Inför valet hade möjligheten fått stor uppmärksamhet sedan partiet fått 15,1 procent i en Novusmätning – men den undersökningen gällde regionvalet, inte riksdagsvalet.
Valmyndighetens preliminära rösträkning på valnatten visar emellertid att partiet inte är i närheten av den nivån. Efter att 140 av länets 217 distrikt hade räknats uppgick samtliga röster på andra partier än riksdagspartierna tillsammans till bara 5,2 procent. Örebropartiets röster ingår i den kategorin.
Det innebär att Örebropartiet, även om praktiskt taget samtliga dessa röster skulle tillhöra partiet, vid den tidpunkten låg mindre än halvvägs till de 12 procent som krävs.
Resultatet ligger däremot nära den enda större opinionsmätning som före valet faktiskt frågade väljarna i Örebro län om deras röst i riksdagsvalet. I Infostats undersökning svarade 6,3 procent ”annat parti”, och institutet uppskattade Örebropartiets stöd till knappt 6 procent.
Allards betydligt bättre opinionssiffror har alltså inte gått att överföra till riksdagsvalet. Den uppmärksammade möjligheten att ett lokalt parti för första gången skulle ta sig in i riksdagen via 12-procentsregeln ser därmed ut att falla på valnatten.
Rösträkningen är ännu preliminär. Länsstyrelsen påbörjar den slutliga kontrollräkningen på måndagen.
