Förslagen om slopad reavinstskatt skulle göra många bostadsägare glada, konstaterar Stefan Ingves. Men skatteintäkterna måste ersättas, exempelvis genom en motsvarande höjning av fastighetsskatten, säger han till Dagens Industri.

Den tidigare riksbankschefen ser ett politiskt mönster där en stor väljargrupp får fördelar på kommande generationers bekostnad.

Ingves uttalar sig i samband med ett bostadsseminarium vid Uppsala universitet. Han pekar också på att fastighetsskatten avskaffades 2008 och anser att politikerna har skapat fördelar för dem som redan har en bostad, medan nästa generation får svårare att etablera sig.

– Vi har skapat ett skattesystem som är specialdesignat för dem som redan finns på bostadsmarknaden, inte för dem som behöver komma in, säger han till DI.

Under Ingves egen tid som riksbankschef, 2006–2022, steg bostadspriserna med närmare 200 procent. De låga räntorna bidrog till uppgången och den rörliga bolåneräntan låg under en period på i genomsnitt 1,4 procent.

Men när Ingves förklarar varför bostadsmarknaden blivit så svår att ta sig in på lägger han tyngdpunkten på skattesystemet.

Han är samtidigt bekymrad över hur känsliga hushållen blivit för stigande räntor och skulle vilja se fler bolån med längre bindningstid. Efter många år med fallande räntor har människor enligt honom börjat betrakta låga räntor som ett permanent tillstånd.

Konsekvenserna slår särskilt hårt mot unga som behöver låna stora belopp för att köpa sin första bostad.

– Det blir extrema skillnader när det gäller åldersfördelningen eftersom det är de som behöver bosätta sig som också behöver låna mest. En pensionär som jag är inte räntekänslig alls, säger Stefan Ingves till DI.