Företag som styrs av kriminella kan ge sken av att bedriva en legal verksamhet inom många olika branscher.
Men företagen utgör i själva verket en fasad för att kriminella till exempel ska kunna importera arbetskraft från tredje världen, ansöka om och få bidrag utbetalade och lura det svenska skattesystemet.
– Brottsligheten gräver sig allt djupare under ytan och begås mer i det dolda genom legala företag, infiltration och penningtvätt av brottsvinster. Den här nya lägesbilden ger oss myndigheter en gemensam problembild och skapar förutsättningar för oss att kunna använda fler verktyg och därmed nå en bredare effekt i det brottsbekämpande arbetet, säger Linda H Staaf, chef för Polismyndigheten nationella operativa avdelningens underrättelseenhet och ordförande i nationellt underrättelsecentrum (Nuc), i ett pressmeddelande.
Den organiserade brottsligheten innebär miljardförluster för staten och bedöms hota såväl invånarnas trygghet, säkerhet och hälsa, som samhällsviktiga funktioner samt demokrati och rättssäkerhet.
– Den grova brottsligheten har gått från att råna banker och värdetransporter till att nu råna socialförsäkringen istället. Vi måste bygga system som klarar den typen av påfrestningar och förhindra att brotten kan begås. För att göra det behöver vi kunna byta information som är viktig för brottsbekämpning mellan myndigheter på ett bättre sätt. Informationen finns, men den är inte tillgänglig, säger Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef, Försäkringskassan.
Ekonomisk vinning är en av de viktigaste drivkrafterna för organiserad brottslighet. Kriminella rör sig ofta i en gråzon mellan illegal och legal verksamhet, enligt rapporten. Svarta löner har delvis övergått i låga vita löner och det förekommer exploatering av människor, identitetsutnyttjande och falska inkomstuppgifter.
– När många myndigheter samverkar ökar vår förmåga att angripa och försvåra kriminellas penninghantering och tvätt av brottsvinster. Vi behöver arbeta tillsammans med alla våra verktygslådor. I förlängningen riskerar de brottsliga angreppen att leda till sämre samhällsservice och de skadar också förtroendet för staten och myndigheterna vilket gynnar tillväxten av parallella samhällsstrukturer, säger Elena Wallin, underrättelsechef, Skatteverket.
Gemensamt för brottsligheten mot utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter är att den riktas mot staten och att företag har en central roll. De enskilt största utbetalningarna från välfärdssystemet görs till företag.
– Genom att använda företag som brottsverktyg får man tillgång till den legala sfären och kan utnyttja detta till att begå brott som t.ex. bedrägerier och brott mot välfärdssystemet. Huvudmännen kan undgå straff genom att sätta in målvakter som företrädare för företaget. En fortsatt god myndighetssamverkan är en förutsättning för att kunna komma åt brottsligheten men vi behöver också effektivare verktyg för att kunna upptäcka och avbryta pågående brottslighet. Nuvarande regelverk begränsar oss idag, till exempel behöver vi i vår underrättelseverksamhet ha möjlighet att kunna få ut finansiell information såsom kontoutdrag och elektronisk kommunikation, säger Torbjörn Rosén, polischef vid Ekobrottsmyndigheten.
Myndigheterna i satsningen mot organiserad brottslighet möter brottslighet av varierande karaktär; från narkotika och våld – till välfärdsbrott och olika former av ekonomisk brottslighet.
– Narkotikahandeln utgör en central inkomstkälla för organiserad brottslighet. Det finns också en stark koppling mellan narkotikamarknaden och de skjutningar och sprängningar som skett under senare år. Det är därför angeläget att satsningen fokuserar på allvarlig samhälls- och systemhotande brottslighet där fler myndigheter med gemensamma krafter kan nå framgång i att inte bara bekämpa brottslighet utan också förebygga att den sker, säger Linda H Staaf.
