Vikingen Leif Eriksson upptäckte USA redan runt år 1.000, långt innan Columbus. Här tolkad av den norske konstnären Christian Krohg 1893.

Amerikanskt vikingablod får högtidsdag i USA

Publicerad 11 oktober 2019 kl 21.19

Utrikes. Donald Trump har utsett 9 oktober till "Leif Eriksson-dagen", i enlighet med ett bemyndigande från USA:s kongress som lämnades 1964. Dagen blir en ny etnisk högtidsdag för att fira hur människor av nordiskt ursprung har bidragit till framväxten av dagens USA. Liknande högtider finns sedan tidigare för olika minoritetsgrupper.

Dela artikeln

På 1970-talet införde Gerald Ford högtiden "Black history month" för att uppmärksamma medbogar­rättsrörelsen och svarta amerikaners rättigheter, och i början av 2000-talet lanserade George Bush sin egen "Jewish Heritage Month" för att fira den judiska folkgruppens omfattande maktinflytande i det amerikanska samhället.

Men nu dyker det alltså upp en liknande högtid som för första gången ska fira amerikaner av västerländskt ursprung. Enligt ett dekret från Vita huset utses den 9 oktober till "Leif Eriksson-dagen" i amerikanska almanackor.

"Jag uppmanar alla amerikaner att fira de framgångar och bidrag som amerikaner av nordiskt ursprung har gett till vårt land med lämpliga ceremonier, aktiviteter och program", heter det bland annat i dekretet från presidenten Donald Trump.

Namnet kommer från den norsk-isländske vikingen och sjöfararen Leif Eriksson (ca 970–1.020) som under en expedition från Grönland runt år 1.000 sannolikt blev den förste europé som landsteg i Nordamerika. Resan till Nordamerika skildras i Erik Rödes saga och i Grönlänningasagan, och inträffade alltså långt innan italienaren Christofer Columbus
landsteg på 1400-talet.


Ekonominyheter

Inflationen sjunker ytterligare

Nya siffrorna.. KPI på 4,5 procent i februari.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.