Nina Björk, känd för bland annat sina feministiska artiklar i DN, tilldelas nu Leninpriset 2021.
Hon fick sitt genombrott 1996 med boken "Under det rosa täcket", som haft stort inflytande på den svenska så kallade feminismen..
På senare tid har hon övergått till att mer kritisera kapitalismen. Hon anser numera att en "feminism som tror att våra kön är en fiktion är dömd att misslyckas".
Att Nina Björk får Leninpriset motiveras bland annat med hennes "marxistiska" samhällsperspektiv.
"Under mer än 25 år har Nina Björk uthålligt, djuplodande och med knivskarpt logisk pedagogik ur feministiskt och marxistiskt perspektiv i sin kritik analyserat och dissekerat de grundläggande existentiella villkoren i vår nyliberala civilisation och de ideologiska försvaren för denna. Samtidigt har ingen hårdare än hon dessutom diskuterat och ifrågasatt de egna feministiska och socialistiska fundamenten för denna sin civilisationskritik", skriver Leninpriset.se och fortsätter:
"Som journalist och filosof har kritiken av vår tids strävan efter en lycka grundad på kapitalismens evigt stegrande tillväxt, konsumtionsjakt och resursslöseri ständigt fördjupats och med allt starkare röst krävt att en annan värld nu måste vara möjlig. Vid randen av vår civilisations möjliga utplåning och självförstörelse visar hon på drömmen om verklig frihet och jämlikhet som en avgörande fråga för mänsklighetens överlevnad och framtida existens."
Leninpriset är döpt efter den marxistiske massmördaren och diktatorn Vladimir Lenin. 2013 tackade författaren Susanna Alakoski nej till priset eftersom hon inte ville förknippas med "totalitära ideologier eller regimer", skriver TT.
Enligt GP säger nu Nina Björk att "Lenin var inte en bra förebild".
