Det var den 19 juni i år som mannen, en israelisk medborgare som hade fått avslag på sin asylansökan i Sverige, gick in på organisationen Civil Right Defenders (CRD) kontor i Gamla stan i Stockholm.
43-åringen berättade att det fanns bomber utplacerade på Socialdemokraternas och Moderaternas kanslier i Stockholm, att han var en del i ett pågående terrorangrepp och att han bar på en bomb. Han visade också upp att han bar på ett bombbälte.
Polis kallades till platsen och omfattande evakueringar genomfördes i Gamla stan och på Sveavägen. Nationella insatsstyrkan, nationella bombskyddet och särskilt utbildade förhandlare deltog i polisinsatsen som varade i cirka fem timmar.
Till sist överlämnade sig 43-åringen frivilligt till polisen. Bombbältet visade sig vara en attrapp och inga andra bomber fanns utplacerade.
Mannen hade strax före händelsen blivit nekad asyl i Sverige och uppgav under rättegången att hans agerande syftade till att uppmärksamma hans asylärende. Vid rättegången erkände mannen att han hade gjort sig skyldig till olaga hot riktat mot anställda på CRD och falskt larm. Men han motsatte sig åklagarens yrkande om att gärningarna skulle bedömas som grova.
Tingsrätten har kommit fram till att brotten är grova främst på grund av allvarlighetsgraden i det hot som riktats mot anställda på CRD och den stora skada som orsakats det allmänna.
– Den omständigheten att mannen utgett sig för att vara en del av en terrorattack och visat upp ett bombbälte är särskilt hänsynslöst. Allvaret i hotet, som riktat sig mot demokratiska intressen, har lett till stora insatser med betydande skadeverkningar för det allmänna, säger rådmannen Tomas Zander i ett pressmeddelande.
Åklagaren har ansett att straffvärdet för brotten är minst ett och ett halvt års fängelse. Tingsrätten, som är av samma uppfattning, har bestämt straffet till två års fängelse. Mannen, som utvisas ur Sverige med förbud att återvända inom tio år, ska också utge skadestånd på totalt 15.000 kronor för att ha kränkt en av de anställda på CRD.
