2006 var det 15.000 personer som fick ett receptbelagt ADHD-läkemedel. 2013 hade siffran stigit till 74.500 personer, skriver UNT.
Trots ökningen av medicinering har det inte inkommit fler biverkningsrapporter till Läkemedelsverket.
– Läkaren ser till individen och väger den positiva nyttan mot risken i förhållande till symptomen man som läkare kan behandla, säger läkaren Karl-Mikael Kälkner till UNT.
Men det kan också finnas andra förklaringar. För två år sedan upptäckte Socialstyrelsen att 30 procent av dem som får ADHD-medicinen Ritalin – ett amfetaminliknande preparat – samtidigt får fler narkotikaklassade preparat utskrivet. En analys från Socialstyrelsen visade att det fanns tecken på missbruk i gruppen.
– Det är anmärkningsvärt att en så stor del av de vuxna som behandlas med adhd-läkemedel också samtidigt använder en rad andra narkotikaklassade läkemedel. Det väcker frågor om felanvändning och lämpligheten i förskrivningen, sade Socialstyrelsens utredare Peter Salmi i samband med upptäckten.
Ej godkänt för vuxna
Socialstyrelsen framhåller vikten av att behandla ADHD eftersom det annars finns risk att människor får en försämrad livskvalitet exempelvis på grund av svårigheter att fungera socialt i skolan och arbetslivet. Det finns också en hög samsjuklighet med ångest, depression och andra psykiska störningar.
Det pågår även en omfattande så kallad "off label-förskrivning", det vill säga utskrivning av läkemedlet till vuxna trots att det inte är godkänt för vuxna med ADHD, enligt Socialstyrelsen.
– Utvecklingen kräver vaksamhet. Centralstimulerande läkemedel kan ge biverkningar på hjärta och kärl, och det förekommer även ökad ångest och aggressivitet, säger Peter Salmi.
