"Genusforskning", "rättssociologi", "måltids och restaurangvetenskap", "kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier", "kandidatprogram i politik och samhällsutveckling" med mera. Den svenska högskolan innehåller numera många utbildningar som vare sig leder till jobb eller ger möjlighet till en akademisk karriär, och nu visar det sig att Sverige har lägst lönespridning mellan "högutbildade" och arbetare i hela den industrialiserade världen.
I synnerhet är det kvinnor som drabbas, skriver företrädare för Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, på DN Debatt. Kvinnor söker sig i högre grad än män till de flummigaste högskoleutbildningarna i det stora, skattefinansierade utbudet.
Saco kräver nu att staten ingriper – inte för att ställa högre krav på utbildningarna inom svensk högskola – utan för att "gynna kvinnor" med en godtycklig individuell lönesättning som ska diskriminera män från arbetarklassen.
"Det är viktigt för individen och det är viktigt för Sverige som kunskapsnation", skriver företrädarna för Saco på DN Debatt.
Pretentiöst flum
Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds Universitet, menar att den svenska högskolan numera inte är mer än ett skyltfönster:
”En tjusig fernissa med pretentiösa förtecken som knappast levererar det analytiska och kritiska samt vetenskapligt baserade tänkande som är en huvudpoäng med universitet och högskola", hette det bland annat när han beskrev situationen i en debattartikel i Svenska Dagbladet förra året.
Men det finns stora skillnader mellan de nya och de traditionella utbildningarna, som fortfarande finns kvar på sina håll.
"Att studera serieteckning och schackpedagogik vid Malmö högskola har nog inte mycket gemensamt med att studera teknisk fysik vid KTH", konstaterar Mats Alvesson.
