Totalt föll hushållens samlade tillgångar till 29.463 miljarder kronor, en nedgång med 1,7 procent jämfört med kvartalet innan.
Störst tapp noterades i aktietillgångar, särskilt de med exponering mot USA. Den breda amerikanska börsen föll nästan 5 procent – men räknat i svenska kronor blev tappet drygt 13 procent, efter att kronan stärkts mot dollarn.
– Årets inledning dominerades av en växande osäkerhet kring Trumps aviserade handelspolitik, vilket fick börsturbulensen att tillta. Hushållen tenderar att ha en hög global aktieexponering i sitt sparande, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Samtidigt som tillgångarna minskade fortsatte hushållens skulder att växa – med 34 miljarder kronor.
Det är framför allt studielånen som sticker ut. CSN-skulderna ökade med 7,7 procent i årstakt – den snabbaste ökningstakten på 24 år. Bostadslånen ökade med 0,5 procent, medan konsumtionslånen faktiskt krympte något.
– Hushållens skuldbeteende stärker bilden av en utdragen lågkonjunktur. En låg skuldökningstakt på bolån i kombination med krympande konsumtionslån talar för att riskaptiten fortfarande är låg hos hushållen. Dessutom uppvisar studieskulderna den snabbaste årliga ökningstakten på 24 år, vilket är ett tecken på en fortsatt stram och avvaktande arbetsmarknad, säger Fernández.
Hushållens nettoförmögenhet – alltså tillgångar minus skulder – sjönk med 535 miljarder kronor till totalt 24.097 miljarder kronor. Det motsvarar ett tapp på 2,2 procent under kvartalet. På årsbasis har nettoförmögenheten vuxit med 2,3 procent – långt under snittet för det senaste decenniet, som legat på 8,0 procent.
