SD-toppen och partiideologen Mattias Karlsson fortsätter att försvara sin och partiets idé om "kulturnationalism" och "öppen svenskhet" – det vill säga att vem som helst kan bli svensk så länge man har rätt värderingar.

I ett inlägg på X beskriver Mattias Karlsson två hypotetiska personer. Den ene är en mörkhyad, adopterad man som talar värmländska, tjänstgör som officer i svenska armén och ägnar fritiden åt nyckelharpa och hembygdsföreningen.

Den andre är en ljushyad man med svenska förfäder som talar rinkebysvenska, blir islamist och ansluter sig till IS för att döda kristna.

Enligt Karlsson skulle "etnonationalismen" i sin renodlade form betrakta IS-terroristen som mer svensk än den adopterade officeren. Den "kulturnationalism" som han hänvisar till i SD:s principprogram gör i stället motsatt bedömning.

"Jag överlåter åt var och en att bedöma vilken form av nationalism och nationalitetsuppfattning som är mest rimlig och som har bäst förutsättningar att vinna gehör hos en bredare allmänhet", skriver Karlsson.

Inlägget har fått hundratals svar, varav en stor andel är hånfulla, och särskilt idén om den mörkhyade värmlänningen med nyckelharpa har väckt munterhet.

Hanif Bali invänder i ett svar att Karlsson fastnar i teoretiska ytterligheter och bortser från hur kultur förs vidare i verkligheten.

Enligt Bali är etniska grupper kulturens främsta bärare. När etniska svenskar blir en minoritet i ett område försvagas också deras kulturella svenskhet, konstaterar han, och pekar särskilt på barnen.

"Det finns inga områden där etniska svenskar är i minoritet men där den kulturella svenskheten överlevt", skriver Bali.

Hans poäng är att även en "öppen" svenskhet förutsätter att det finns etniska svenskar som bär upp kulturen. Det illustrerar han med en jämförelse mellan sprit och saft:

"Du kan inte få en 70s Explorer att smaka saft om den ska blandas med enbart 20cl Festis."

Bali avvisar samtidigt tanken att den som lyfter etnicitetens betydelse därmed måste betrakta varje person med svenskt ursprung som svensk oavsett vad personen gör. Han jämför med att förespråkare för öppen svenskhet inte heller anser att ett svenskt medborgarskap alltid räcker.

"Det är inte intellektuellt eller fruktsamt att utgå ifrån teoretiska extremiteter, det är bara ett retoriskt knep", avslutar han.

Ja, i sin teoretiska renodlade form, sen finns det en verklighet med utfall.

Där ser vi tydligt att det etniciteter är de främsta bärarna av kultur. I områden där etniska svenskar blir minoriteter så eroderas deras kulturella svenskhet. Särskilt deras barn. Det finns inga områden där etniska svenskar är i minoritet men där den kulturella svenskheten överlevt.

Du inte ha öppen svenskhet utan etniska svenskar. Du kan inte få en 70s Explorer att smaka saft om den ska blandas med enbart 20cl Festis.

Den binära utmålningen du gör av debatten kring den etniska dimensionen av demografin är lika ohållbar som de som tycker att svenskhet är lika binärt som ett medborgarskap.

Nej, folk som lyfter den etniska frågan tycker ej att vi bör se Mikael Skråmo som svensk i vått och torrt, precis som att de som företräder åsikten om öppen svenskhet inte anser att Iraks försvarsminister ska ses som svensk.

Det är inte intellektuellt eller fruktsamt att utgå ifrån teoretiska extremiteter, det är bara ett retoriskt knep.

— Hanif Bali (@hanifbali) October 23, 2026