Mannen, en familjefar som kom till Sverige och sökte asyl den 7 december 2015, tjänstgjorde dessförrinnan som soldat i de kurdiska peshmergastyrkorna under inbördeskriget i Syrien
I samband med en offensiv där stridande från IS hade dödats poserade han vid fyra tillfällen på fotografier och i en film framför avlidna personer. På bilderna och i filmen har offren varit stympade eller lemlästade samtidigt som mannen tillsammans med andra har poserat i grupp, suttit bredvid en avlidens kropp när denna förnedrats eller haft sin fot placerad på en avlidens kropp. Bilderna och filmen publicerades senare i sociala medier.
Mannen åtalades för brott mot lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser bestående i att han genom poseringarna hade allvarligt kränkt de avlidnas personliga värdighet genom förödmjukande eller nedsättande behandling. Han dömdes för brotten i både tingsrätten och hovrätten.
Frågorna i Högsta domstolen har främst rört om begreppet skyddade personer i nämnda lag omfattar även döda personer samt om poseringsgärningarna i så fall har varit av sådan karaktär att de uppfyller kravet på att vara ägnade att allvarligt kränka den personliga värdigheten. Dessutom har målet gällt om krigsförbrytelse är ett brott av sådan art att fängelse normalt ska följa.
HD kommer i domen fram till att döda personer kan ses som skyddade personer i den internationella humanitära rätten och att därför även den svenska regleringen har denna innebörd.
Domstolen finner vidare att poseringarna som mannen deltagit i "har varit sådana att de döda personerna därigenom har utsatts för förödmjukande eller nedsättande behandling som varit ägnad att allvarligt kränka den personliga värdigheten".
Mannen döms därför för fyra fall av krigsförbrytelse mot person till ett års fängelse.
