Avslöjandet fick riksbanksfullmäktige att göra en granskning av höjdarnas innehav i förhållande till den penningpolitiska beredningen och besluten som de fattat.
– Granskningen visar att kopplingen mellan ledamöternas aktieinnehav, aktiernas utveckling visavi ledamöternas deltagande i handläggning och beslut är för svag för att de ska antas ha varit jäviga. Någon brist i deras tjänsteutövning har inte framkommit enligt utredningen, säger Susanne Eberstein, ordförande i riksbanksfullmäktige, i ett uttalande.
För att det ska räknas som jäv när ledamöter beslutar om stöd till bolag de äger aktier i måste det "finnas ett orsakssamband mellan beslutet och den effekt som kan antas bli en följd av detta", enligt utredarna.
"Genomgången visar att händelsekedjan och därmed kopplingarna är för svaga. Det har heller inte funnits anledning för Stefan Ingves och Cecilia Skingsley att anmäla aktieinnehaven till direktionen som helhet för att Riksbanken skulle fatta beslut i jävsfrågan", är slutsatsen.
Att de penningpolitiska besluten har gynnat Ingves och Skingsleys privatekonomi är därmed inte problematiskt alls.
– Naturligtvis påverkar Riksbankens beslut på penningpolitikens område privatekonomin för alla, direktionsledamöterna inkluderade. Det är viktigt och bra att ledamöterna offentligt redovisar sina tillgångar och skulder till riksdagen, vilket de gör. Det gynnar en öppen och saklig granskning, säger Susanne Eberstein i ett pressmeddelande.
