Invandringen är lönsam hette det länge i Sverige. Inte nu längre.

Tvärtom är den så kostsam att den skapat en svår ekonomisk situation ute i kommunerna

Det handlar bland annat om nyanlända invandrarelever, vars kostnader kommunerna nu själva ska stå för.

När en elev är asylsökare erhåller kommunen ekonomisk ersättning för skolgången av Migrationsverket. När uppehållstillstånd delats ut får kommunen 133.200 kronor under två års tid. Sedan tar de statliga bidragen slut. Efter de två åren ska eleven vara "integrerad" och kostnaderna går över till kommunen.

Men i praktiken innebär de "nyanlända" eleverna betydande extrakostnader, som kommunerna nu inte har råd med. Två år anses vara alldeles för kort tid och det statliga bidraget för litet.

I Östra Göinge i Skåne är mer än var femte elev nyanländ, och där menar det moderata kommunalrådet Patrik Åberg att kommunen kan tvingas "skära i välfärden" för att finansiera invandrarna.

Östra Göinges ekonomichef Oscar Nilsson förklarar för Ekot att extrakostnaderna kommer bli "ett stort problem" för kommunen de kommande åren. Enligt Nilsson blir man tvungen att "prioritera ner andra saker för att lösa detta".

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, delar uppfattningen att den statliga ersättningen är för liten och att två år inte räcker för att "integrera" invandrarna. Ju fler invandrare en kommun tagit emot, ju svårare väntas den ekonomiska situationen nu bli.

– De kommuner som ställt upp och haft ett stort flyktingmottagande kommer att få det besvärligast, säger Annika Wallenskog på SKL, till SR.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) hävdar att staten höjt ersättningar till kommuner som tagit emot många invandrare. Patrik Åberg invänder dock att de höjda bidragen inte räcker. Invandringen är så dyr att man ändå kommer tvingas skära ned i välfärden.