Bland de intervjuade poliserna uppger både kvinnor och män att de kroppsburna kamerorna ökat deras känsla av trygghet. Brås kartläggning av angrepp mot poliser visar också att attacker med sten, laser och så kallade bangers samt sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser, har minskat markant under den period då kamerorna används.

– Det är positivt att polisernas arbetsmiljö förbättras, inte minst genom att färre utsätts för hot och trakasserier. Men kamerorna tycks inte ha några större effekter när det gäller att minska våld i form av knuffar, slag och sparkar mot poliserna. Det beror antagligen på att berusade och sjuka personer inte anpassar sitt beteende utifrån att de blir filmade, säger Fredrik Marklund, utredare på Brå, i ett uttalande.

Brås utvärdering visar även att polisernas sätt att använda kamerorna varierar, bland annat till följd av att det saknas tydliga anvisningar om vilka situationer som bör spelas in. Det är ofta upp till den enskilde polisen att avgöra om en händelse ska filmas eller inte. Återkoppling på om det filmade materialet går att använda är ofta bristfällig, enligt rapporten.

Flertalet av de filmer som begärts ut till förundersökning har inte använts som stöd för åtal. Polisen förväntade sig att vissa typer av filmer skulle vara användbara i domstol, medan åklagaren återkommande valt bort filmerna till förmån för annan typ av bevisning

– Om filmerna ska kunna användas som bevismaterial i domstol annat än i enstaka fall, behöver polisen utforma tydliga riktlinjer för hur, när och var det ska filmas. Polisen behöver också fundera på hur de vill använda kamerorna och ta fram strategier och riktlinjer, dels baserat på lagstiftningen men även utifrån lokala behov och villkor, säger Fredrik Marklund.