Regeringen har föreslagit en ny lag om finansiering av public service.

Förslaget innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en individuell skatt, som regeringen kallar för "public service-avgift".

Det innebär att alla som är obegränsat skattskyldiga, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst måste betala för public service.

Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 föreslår regeringen att avgiften maximalt kommer att vara drygt 1.300 kronor per person och år.

"Kulturutskottet välkomnar regeringens förslag, som ligger i linje med de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om behovet av en solidariskt finansierad och långsiktigt trygg modell som garanterar public services fortsatta oberoende", beslutar riksdagens kulturutskott.

Kulturutskottet föreslår således att riksdagen säger ja till regeringens förslag men med ändringen att sändningstillstånden närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år istället för i tio.

Sverigedemokraterna anser visserligen att skattefinansiering långsiktigt är en bättre lösning än dagens finansieringsmetod men att en sådan lösning inte kan komma på plats innan en reform har genomförts "för att stärka public service-systemets saklighet och opartiskhet". Därför vill partiet att utskottet säger nej till regeringens förslag.

– Vi har aktivt förespråkat en fullständig översyn av public service, både finansiering och verksamhetens upplägg. När svenska folket inte kan välja bort att betala för public service är det av yttersta vikt att säkra att medieinnehållet är och förblir sakligt och opartiskt. För att uppnå en högre grad av nyansering har Sverigedemokraterna lagt fram ett antal förslag hur saklighet och opartiskhet kan stärkas, sade partiets kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson tidigare i år.

Den nya lagen och övriga lagändringar som ingår i regeringens förslag ska börja gälla den 1 januari 2019.