Efter ett sekel av hård jakt och miljögifter som PCB fanns det i slutet av 1970-talet bara 5.000 gråsälar kvar i hela Östersjön av de 90.000 som fanns i början av seklet.
Därefter har stammen återhämtat sig, och uppgår i dag till cirka 55.000 djur, om man slår ihop alla länders räkningar.
I takt med att sälstammen har vuxit till så har även konflikten med fiskerinäringen ökat, och 2020 kompletterades skyddsjakten med en licensjakt i Finland och Sverige. Totalt handlar det om 3.000 djur som får skjutas.
Men licensjakten är kontroversiell. Den påminner om den kontroversiella jakten på lodjur som Sverige beviljat, där var tionde lodjur ska dödas efter klagomål från får- och getabönder i den svenska glesbygden.
Sälstammen är dock än så länge större än tillgången på lo. Den genetiskt isolerade Östersjögråsälen har anpassat sig till de unika förhållandena. De är något mindre och kan föda ungar på drivisen i norra Östersjön.
Men nu visar forskarna med en matematisk modell att den ökade säljakten kan bli det som får stammen att minska igen. Något som på sikt kan hota dess överlevnad.
– Sälstammen växer nu, men vår forskning visar att om dagens jaktkvot på 3.000 djur per år uppfylls så kommer gråsälen överlevnad i Östersjön åter att hotas, säger Daire Carroll, forskare vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till en studie som publicerats i Journal of Animal Ecology.
Länderna runt Östersjön har kommit överens om att stammen av gråsäl ska få återhämta sig efter att nästan ha utrotats under 1900-talet på grund av jakt och miljögifter. Konflikten med fiskare gjorde att det fanns skottpengar på säl under första halvan av förra seklet, och tack vare det finns det detaljerad statistik över hur många sälar som dödades år för år.
