Åklagaren Josefine Jönsson väckte i september 2024 åtal mot professor Erik Olsson, som grundade svenska Academic Rights Watch, för misshandel.
Bakgrunden var att en hysterisk kvinna hade stormat in på professorns arbetsrum, där hon började ta böcker, fösa ned arbetsmaterial från hans skrivbord och skapa kaos.
Hon vägrade också lämna rummet och hindrade honom från att ringa vaktmästaren.
Efter att till slut ha blivit utföst av Olsson anmälde kvinnan honom för att ha "misshandlat" henne genom att knuffa henne. Hon påstod sig ha blivit skadad, men inga skador som kunde tyda på misshandel upptäcktes enligt läkarjournalen dagen efter incidenten.
Trots det valde åklagare Josefine Jönsson att gå vidare med åtalet – som dock senare enhälligt ogillades av tingsrätten. Och nu har Olsson bytt om rollerna och själv väckt enskilt åtal mot åklagaren, för obefogat åtal.
I stämningsansökan argumenterar Olsson för att åtal väcktes trots brister i underlaget. Han pekar bland annat på att uppsåt inte styrktes, att nödvärnsfrågan inte beaktades och att det saknades stöd i medicinsk dokumentation för den påstådda misshandeln.
I en krönika i Bulletin beskriver Olsson sin syn på ärendet och varför han valt att driva saken vidare.
"En åklagare åtalade mig för misshandel trots bristen på bevis. Nu sitter hon själv på den tilltalades bänk anklagad för obefogat åtal", skriver han.
Han kopplar sitt fall till en bredare debatt om beviskrav och rättssäkerhet:
"Saken kan ses i ljuset av den pågående samhällsdebatten om sjunkande beviskrav vid olika relationsbrott och politiseringen av 'mäns våld mot kvinnor'. Vi vet redan att unga män oroväckande ofta fälls för våldtäkt enligt samtyckeslagen utgående enbart från kvinnans berättelse. Har hon dessutom berättat för några väninnor vad som skett anses saken klar."
Professorn fortsätter:
"I tysthet har i sådana fall principen att en fällande dom kräver att skulden fastställts bortom rimligt tvivel avskaffats, vilket i praktiken bara gäller män. För att rättssystemet missgynnar män talar också det faktum att män generellt får 1,5 år längre fängelsestraff än kvinnor – för samma brott."
Olsson uppger att han först lämnade in en vanlig anmälan mot åklagaren för obefogat åtal. Men Åklagarmyndigheten gjorde enligt honom "allt" för att bli av med anmälan "genom att försöka blanda bort korten med olika irrelevanta resonemang".
"Vad de inte räknade med var att jag skulle driva frågan som ett enskilt åtal", skriver han.
Han tror att ett fällande utslag skulle få stora följder.
"Fälls åklagaren blir domen historisk. Det har inte hänt i modern tid att en åklagare dömts för obefogat åtal. Det har Åklagarmyndigheten själv sett till. Hittills tar åklagare ingen, eller väldigt liten, personlig risk när de åtalar folk på lösa boliner. Vid en fällande dom blir det ändring på detta. Signalvärdet kan knappast överskattas. En chockvåg skulle gå genom hela åklagarväsendet", skriver Olsson.
Josefine Jönsson nekar till brott. Enligt hennes offentliga försvarare fanns tillräckliga skäl att väcka åtal och åklagaren ska därför ha haft åtalsplikt.
