Migrationsverket upptäcker människohandel i fler och fler av sina ärenden. Den ökande trenden är tydlig, påpekar man.
Första halvåret i år rapporterades 231 fall, vilket är betydligt fler än förra året då det var 163 under samma period. 46 av de 231 ärendena handlar om personer som ska vara minderåriga.
I 118 av fallen rör det sig om människohandel med misstänkt sexuella ändamål. I 64 fall om tvångsarbete eller otillbörligt utnyttjande på arbetsmarknaden I 13 stycken handlar det om tiggeri.
Fallen upptäcks i såväl asyl-, arbetstillstånds- som i anknytningsärenden, skriver myndigheten. De anmäls i princip alltid till polisen som misstänkt människohandel, förutom om det är väldigt gamla fall och tydliga uppgifter saknas. I sådana fall underrättas polisen med tillgänglig information.
– Ökningen har pågått under flera år. En viktig orsak är att verkets förmåga att hitta misstänkta fall har blivit bättre, säger Kajsa Törnqvist Netz, Migrationsverkets samordnare i arbetet mot människohandel.
Myndigheten har satsat på utbildning, bättre verktyg och mer effektiva metoder för att upptäcka misstänkta fall.
– Medvetandegraden hos våra handläggare har helt klart ökat på senare år, säger Törnqvist.
Bland annat beror ökningen på asylvågen 2015. Migrationsverket utreder fortfarande ärenden från hösten det året.
En grupp som inte setts tidigare i dessa sammanhang är asylsökare från Kuba. Mellan den 1 januari 2016 och 30 juni 2017 sökte 98 kubaner asyl i Sverige. Kubaner är således en liten grupp av alla asylsökare, men Migrationsverket ser ändå en tydlig ökning.
– Bland kubanerna har vi identifierat en relativt stor andel misstänkta offer för människohandel. Det handlar om både kvinnor och män och vi misstänker att det handlar om sexuell exploatering eller otillbörligt utnyttjande som arbetskraft, säger Kajsa Törnqvist Netz.
På grund av de kubanska fallen har Migrationsverket upprättat en särskild kontakt med Polismyndigheten.
– Vi behöver räta ut en del frågetecken när det gäller dessa fall. Bland annat behöver vi klarlägga hur personerna tagit sig in i Schengenområdet, då endast ett fåtal av de asylsökande från Kuba har haft en giltig Schengenvisering när de sökt asyl i Sverige.
