Det är mer än ett och ett halvt år kvar. Nästa franska presidentval hålls inte förrän i april 2022. Men Marine Le Pen, den 52-åriga kvinna som leder landets nationalistiska parti Nationell samling, har redan inlett sin valkampanj.

Opinionssiffrorna för Emmanuel Macron, den sittande presidenten, har rasat rejält sedan valet 2017. I vissa opinionsmätningar under årets första kvartal var så mycket som tre fjärdedelar av fransmännen missnöjda med honom.

Det är flera olika faktorer som ligger bakom missnöjet. De välkända gula västar-demonstrationerna, som inleddes i november 2018, utlöstes av att regeringen beslutat höja bensinskatten samtidigt som den sänkte eller slopade ett flertal skatter för rika. Landsbygden har drabbats extra hårt av Macrons politik, menar fransmännen.

De massdemonstrationer som följde samlade demonstranter från hela det politiska spektrumet. Nationalister och kommunister tågade sida vid sida iförda de karaktäristiska gula västarna. Missnöjet är komplicerat, blocköverskridande och svårt att placera på klassiska höger-vänsterskalor.

Men det är inte mer jämlika skatter eller satsningar på landsbygden som Marine Le Pen fokuserar på. Istället är det 95-punktsprogram som lanserades i en "vitbok" tidigare i år centrerat kring lag och ordning.

Vissa av punkterna i programmet tilltalar tveklöst fler än bara Nationell samlings kärnväljare. Kampen mot illegal invandring ska trappas upp, fler brottstyper ska kunna leda till utvisning och om en minderårig invandrare döms för ett grovt brott ska hela familjen kunna utvisas. Överhuvudtaget utlovas en rejäl satsning på polis samt lag och ordning i Le Pens valmanisfest.

Andra punkter i vitboken är emellertid inte lika säkert att de kommer locka väljare till partiet. Bland annat vill Le Pen luckra upp flera rättsstatsprinciper som att kunna förhöra misstänkta utan närvarande advokat, utöka tiden som någon kan frihetsberövas utan domstolsbeslut och sätta upp fler övervakningskameror.

Presidentvalet 2022 är tredje gången som Marine Le Pen utmanar om presidentposten. I förra valet fick hon näst flest röster i första valomgången, men förlorade stort mot Macron i den andra omgången. Om Le Pen skulle lyckas vinna nästa gång så blir hon den första kvinnliga presidenten i Frankrikes historia.