- Aldrig förr har polisorganisationen haft så mycket resurser utan att uppsatta mål nåtts, konstaterar partiet i sin skuggbudget.

I budgeten lägger man till viss del skulden för de senaste tio årens accelererande brottslighet i landet på just polisen, en samhällsinstans man vill spara in 300 miljoner kronor på per år. Polisens oförmåga att stoppa brottslighet vill man råda bot på genom att straffa polismyndigheter som inte löser brott i den omfattning man eftersträvar genom att sänka deras anslag.

Även Försvarsmakten är en stor förlorare i Miljöpartiets budget då man vill spara in nästan nio miljarder kronor på verksamheten de kommande fyra åren.

Vidare vill partiet att ungdomar som begår brott ska slippa att dömas till vare sig fängelse eller ungdomsvård. Istället vill man att brottslighet ska förebyggas, hur det ska gå till överlåter man till Brottsförebyggande rådet och landets universitet att lösa.

Miljöpartiet vill även inskränka arbetsgivares möjligheter att begära utdrag ur belastningsregistret i samband med anställning, något som idag används i ökande utsträckning för att förhindra att exempelvis dömda sexualförbrytare söker jobb inom skolan. Man menar på att förfarandet stigmatiserar dem som redan avtjänat sitt straff.

I sin budget prioriterar Miljöpartiet friare invandring, man skriver om en värld utan gränser och säger sig vara det mest öppna partiet när det gäller migration. I ett uppdaterat punktprogram, som man av oklar anledning utelämnat ur budgeten, vill man tvinga alla kommuner att ta emot invandrare vilka tagit sig illegalt till Sverige, så kallade ensamkommande flyktingbarn.

Miljöpartiet aviserar dessutom för kraftiga skattehöjningar, bland annat genom ett reviderat inkomstskatteavdrag och höjda miljöskatter. Partiet vill bland annat straffbeskatta avfallsförbränningsanläggningar då man vill att sopor källsorteras och materialåtervinns istället för som idag då flera större städer i Sverige förbränner sopor i syfte att utvinna energi ur dem.

Totalt vill Miljöpartiet de kommande fyra åren spendera drygt 115 miljarder kronor mer pengar än regeringen vill i sin budget. Kraftiga höjningar av arbetslöshetsersättningen och ökade anslag till miljövårdande myndigheter är de två största skillnaderna mot regeringens budget.