Den nya studien från Göteborgs universitet bygger på material från 950 fall prövade vid Göteborgs tingsrätt mellan åren 2009-2012 med slumpmässigt tilldelade nämndemän.
– Integriteten i alla rättssystem vilar på löftet om en rättvis rättegång där domen avgörs av bevisningens kvalitet och inte av juryns egenskaper, såsom etnicitet, ålder, kön eller politisk tillhörighet. Men vår studie visar att sådan särbehandling förekommer i nämndemannasystemet, åtminstone vad gäller politisk tillhörighet, säger Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi, i ett pressmeddelande.
Sannolikheten för en fällande dom ökar med 17 procentenheter för åtalade med distinkt arabiskt-klingande namn om det ingår en sverigedemokratisk nämndeman i juryn. Om det istället ingår en vänsterpartist i nämndemannatrion ökar de fällande domarna med 14 procentenheter då offret är en kvinna.
En liknande studie som släpptes förra veckan visade att nämndemän från SD är mindre benägna än andra att ge bifall i asylmål i migrationsdomstolarna.
