Den politiska krisen i Polen fördjupades under natten mot lördagen sedan sju domare, utsedda av den nuvarande regeringsmajoriteten, tagit sig in i författningsdomstolens lokaler med hjälp av den statliga personskyddstjänsten.

En av dem, vänsterjuristen Anna Korwin-Piotrowska, meddelade därefter att hon "övertagit ledningen" för domstolen och stängt av dess ordförande Bogdan Święczkowski och vice ordförande Bartłomiej Sochański.

Åtgärden utlöste protester från den konservativa oppositionen, som anser att domarna saknar rätt att tillträda sina tjänster eftersom de inte avlagt sin ed inför presidenten. Polisen spärrade av området och hindrade bland andra Święczkowski från att ta sig in, rapporterar AP.

– Det här är en statskupp, en fortsättning på den smygande statskupp som Tusk har genomfört i Polen under tre års tid, sade tidigare vice premiärministern Piotr Gliński från det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS) till Do Rzeczy.

President Karol Nawrocki avbröt samtidigt en flygresa till Senegal och beordrade piloterna att återvända till Warszawa. När han anlände till författningsdomstolen försökte Korwin-Piotrowska, som utropat sig till domstolens tillförordnade chef, hindra honom från att komma in.

På filmbilder från konfrontationen syns hur Korwin-Piotrowska trycker sina knutna nävar mot presidentens bröstkorg och försöker knuffa tillbaka honom när han vill ta sig in i byggnaden. Presidenten tränger sig därefter förbi henne. Händelsen har väckt en diskussion om huruvida domaren gjort sig skyldig till ett brott genom det fysiska ingripandet mot statschefen.

Presidenten har en egen grundlagsreglerad roll vid utnämningen av domstolens ledning. Det förklarar varför Nawrocki personligen åkte till domstolen mitt i natten, trots att han inte har befogenhet att själv slutligt avgöra konflikten.

Och det förklarar också varför han angreps av den regeringsutnämnda domaren Anna Korwin-Piotrowska.

Enligt 135:e artikeln i den polska strafflagen kan den som gör sig skyldig till ett fysiskt angrepp mot republikens president dömas till fängelse i mellan tre månader och fem år.

Bestämmelsen är ett särskilt straffrättsligt skydd för statschefen. Det är dock oklart om Korwin-Piotrowskas agerande uppfyller rekvisiten för brottet och något åtal har inte väckts.

Presidentkansliet anklagar domarna för att ha kränkt presidentens personliga okränkbarhet, medan regeringssidan tvärtom hävdar att det var Nawrocki som angrep Korwin-Piotrowska.

Enligt Notes from Poland har båda sidor publicerat uttalanden och filmsekvenser till stöd för sina respektive versioner.

I ett officiellt uttalande på lördagen förklarade Nawrocki att Polens konstitutionella ordning hade kränkts och att ett konstitutionellt statsorgan hade tagits över med våld. Han krävde att ordningen skulle återställas och kallade till brådskande överläggningar med parlamentets partier.

Det är fortfarande oklart vilken sida som i praktiken kommer att kontrollera domstolen och om händelserna kommer att få rättsliga följder. Justitieminister Waldemar Żurek har enligt TVP World skickat en åklagare till domstolen och krävt att presidentens agerande ska granskas. Samtidigt riktas anklagelser om brott mot den konstitutionella ordningen mot de regeringsstödda domarna.

En annan omständighet som väckt oro är en polisorder daterad den 29 oktober och undertecknad av den biträdande rikspolischefen Tomasz Michułka. Enligt InfoSecurity24 ska polisstyrkor runt om i landet hållas redo för omedelbar förflyttning mellan den 2 och 8 november.

I utrustningen som räknas upp ingår bland annat automatvapen, hagelvapen med särskild ammunition och skottsäkra västar och hjälmar. Oppositionen misstänker att mobiliseringen syftar till att med våld slå ned folkliga protester i Warszawa.

Polisledningen förnekar dock att ordern har något samband med författningsdomstolen och uppger att beredskapen gäller hot om sabotage och diversionsverksamhet. Polisen framhåller också att dess insats vid domstolen har begränsats till bevakning utanför själva byggnaden, skriver Do Rzeczy.

Bakgrunden till konflikten är den ovanligt stora politiska makt som Polens författningsdomstol har. Den kan underkänna lagar som strider mot konstitutionen och fungerar därmed som en viktig maktfaktor vid sidan av regering, parlament och president.

Det polska rättsväsendet har dessutom länge varit föremål för politiska konflikter. Författningsdomstolen inrättades redan under kommunisttiden och fick en allt starkare ställning efter systemskiftet 1989. Lag och rättvisa motiverade sina omfattande domstolsreformer efter makttillträdet 2015 bland annat med behovet av att bryta gamla maktstrukturer och kommunistiska nätverk inom rättsväsendet.

Reformerna kritiserades emellertid hårt av EU och av juridiska institutioner, som ansåg att PiS i stället försökte underställa domstolarna politisk kontroll. Tvisten om domarutnämningar har därefter fortsatt under flera regeringar.

Sedan Donald Tusk återkom till makten 2023 har hans regering vägrat erkänna flera av författningsdomstolens domare och beslut. Under 2026 har regeringsmajoriteten utsett åtta nya domare till den 15 personer stora domstolen. President Nawrocki har emellertid vägrat att ta emot eden från fem av dem, vilket lett till en konstitutionell tvist om deras rätt att utöva sina ämbeten.

Det var denna låsning som de regeringsstödda domarna försökte bryta på fredagskvällen. Tusk försvarar agerandet som ett nödvändigt steg för att återupprätta rättsstaten efter PiS år vid makten. Oppositionen menar tvärtom att regeringen försöker sätta sig över konstitutionen genom att använda statens tvångsmedel mot en domstol som den saknar kontroll över. Konflikten beskrivs närmare av den franska tidningen Le Monde.

Krisen har också tillfälligt förenat flera annars rivaliserande delar av den polska högern. Utanför domstolen samlades bland andra PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, Konfederationens Sławomir Mentzen och nationalisten Grzegorz Braun. Den sistnämnde publicerade senare ett uppmärksammat fotografi tillsammans med Kaczyński.

Braun beskrev försöket att förändra maktförhållandena mellan Polens högsta statsorgan med hjälp av polis som en statskupp och krävde ett mer genomgripande brott med EU:s inflytande över landet. Han menade att en verklig återställning av Polens konstitutionella självständighet skulle kräva ett utträde ur EU, rapporterar Do Rzeczy.

Tidigare vice premiärministern Gliński varnar samtidigt för att Tusk inte tänker nöja sig med författningsdomstolen.

– Just nu har vi ett angrepp på författningsdomstolen. Snart kommer ett angrepp på centralbanken, sade han till Do Rzeczy.

Enligt Gliński kan även presidentämbetet bli nästa måltavla om regeringen lyckas befästa kontrollen över domstolen.