Vid de dagliga presskonferenserna med Folkhälsomyndigheten tidigare under pandemin var det många som reagerade på att nästan ingen svensk journalist någonsin ifrågasatte det som myndighetsföreträdarna sade.
Istället blev det en stor snackis bland mediefolk när en "mystisk tysk" dök upp på pressträffarna och ställde öppet kritiska frågor om den så kallade coronastrategin.
En ny rapport från Institutet för Mediestudier bekräftar nu bilden av att det var utländska journalister som fick stå för den kritiska granskningen av de svenska makthavarna.
"På Folkhälsomyndighetens presskonferenser – som följdes av enormt många – ställde utländska journalister och journalister från lokala medier i snitt mer kritiska frågor än svenska”, skriver institutet i ett pressmeddelande, rapporterar Journalisten.
Istället för att kritiskt granska det som skedde och sades lade de svenska journalisterna fokus på att "informera befolkningen" om det makthavarna sade, enligt studien.
Flera redaktioner uppger sig i efterhand ångra att de inte ställde kritiska frågor under presskonferenserna.
– Vi ser att den tunga granskningen av den avvikande svenska strategin dröjde. Kritiska röster hördes i medier redan tidigt men då mer i opinionsjournalistik och i enstaka intervjuer. Det fick därmed inte ett riktigt tungt genomslag, säger Marina Ghersetti, docent vid Göteborgs universitet som studerat mediebilden av en rad samhällskriser de senaste decennierna, enligt Journalisten.
