Både Fredrik Reinfeldt (M) och nuvarande statsminister Stefan Löfven (S) har förnekat tidig kännedom om att EU-länderna skulle utsättas för en stor asylvåg från konfliktdrabbade länder som Syrien och Irak. Men det stämmer inte, hävdar Tobias Billström, alliansregeringens migrationsminister mellan 2006-2014.
– Redan 2012-2013 visste vi som var ansvariga på justitiedepartementet att allt fler människor samlades i Turkiet som ett resultat av konflikterna i Syrien och Irak. Förr eller senare skulle det ske en väldigt stark inströmning av människor till EU, säger han till Sydsvenskan.
Därför försökte Tobias Billström övertyga Fredrik Reinfeldt om att regeringen måste ändra asylreglerna och se till att färre människor söker sig till Sverige.
Han ville bland annat ändra reglerna för anhöriginvandring samt ersätta permanenta uppehållstillstånd med tillfälliga. Billström ville också att Moderaterna skulle lansera en ny och mer restriktiv migrationspolitik inför valet 2014.
Men i stället fick han en offentlig utskällning av dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt, skriver Sydsvenskan.
Tobias Billström anser fortfarande att Sverige har en alltför generös asylpolitik.
Han menar att den stora asylinvandringen har satt hela välfärdssystemet på spel. Kommunerna hålls just nu uppe av att staten betalar, och Sverige klarar sig tack vare pågående högkonjunktur, säger han. Men om ekonomin börjar gå sämre kan Sverige hamna i en allvarlig kris.
Invandrarna som kommer till Sverige saknar utbildning och hamnar i bidragsberoende. Den allvarliga situationen visar sig bland annat i att Malmö nu kräver stopp för fler asylsökare, menar den före detta migrationsministern.
Tobias Billström "uppmanar" därför Stefan Löfven att omgående göra något åt problemet och kraftigt minska asylinvandringen, skriver Sydsvenskan.
Så sent som igår varnade Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att en ekonomisk asylkrasch väntar landets kommuner till följd av den "unikt" höga kostnad som asylinvandringen orsakat. Totalt kommer 40 miljarder kronor saknas i kommunernas budgetar fram till 2020, om inget drastiskt görs, konstaterar SKL.
