Sammanlagt 163.000 invandrare från tredje världen sökte asyl i Sverige förra året. De flesta av dem kom till följd av det asylkaos som framför allt de svenska och tyska regeringarna skapade genom att lova de invandrare som tog sig till Europa asyl och generösa bidrag.
Många av de invandrare som regeringen lockade hit då vill man nu repatriera tillbaka till deras hemländer. I synnerhet gäller det det stora antal afghanska män som tagit sig till Sverige.
Afghanerna påstår sig vara under 18 år i förhoppning om att lättare beviljas asyl, bidrag och andra förmåner på de svenska skattebetalarnas bekostnad. Men många av dem ljuger och är betydligt äldre än så. I vissa fall rör det sig, enligt dem som arbetar med "barnen", om män i 40-årsåldern.
Flyktingbarn tros vara 44 år – åtalas för filmad gruppvåldtäkt
Nästa vecka ska Sveriges justitie- och migrationsminister Morgan Johansson träffa afghanska företrädare under ett toppmöte i New York. Målet är att förmå dem att skriva på ett avtal om att ta tillbaka ett stort antal av de afghaner som kommit till Sverige.
Vill sprida invandrarna
Tyskland och Sverige, de två länder som förra året välkomnade invandrarna med öppna armar, vill att fler länder i EU är med och delar på bördan. I synnerhet tycker de båda länderna att Östeuropa borde ta emot fler invandrare från tredje världen genom ett så kallat kvotsystem.
Visegradsgruppen, de fyra länderna Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern, säger emellertid blankt nej till det förslaget. Inget av länderna är intresserat av den "solidaritet" som västeuropeiska politiker pratar om.
Under ett EU-toppmöte i Slovakiens huvudstad Bratislava i fredags nämndes inte kvotsystem alls. Istället kom EU-länderna överens om att skärpa bevakningen av unionens yttre gränser och snabba på utvisningen av utomeuropeiska invandrare.
