Det första beslutet om att ytterligare utvidga åsiktslagen hets mot folkgrupp fattades i maj 2024 av samtliga riksdagspartier, under justitieutskottets dåvarande ordförande Richard Jomshof (SD).
När frågan efter valet kom tillbaka till kammaren för det avgörande beslutet hade ingen anmält sig till debatten, rapporterar Riks.
Det blev därför ingen diskussion alls om saken – utan en enig riksdag klubbade helt sonika igenom grundlagsförändringen.
Redan den 1 juli 2024 infördes förringandeförbudet i brottsbalken. Den 1 januari 2027 får den en motsvarighet i tryckfrihetsförordningen. Därmed omfattas även publiceringar i exempelvis tidningar och sändningar i radio och tv.
Bestämmelsen gäller den som "förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott". Brottet ska vara fastställt i en lagakraftvunnen dom från en svensk domstol eller en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten.
Ska tysta debatt i klassrummet
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke pekar i Svenska Dagbladet på ett äldre fall där en närradiostation fälldes för hur Förintelsen skildrades i en sändning. Det avgörande för hovrätten var att judar framställdes som lögnaktiga. Enligt Funcke har det åtminstone sedan 1971 redan varit möjligt att lagföra den som förnekar Förintelsen på ett sätt som uttrycker missaktning för judar.
Det Funcke vänder sig mot är bland annat orden "uppenbart förringar". Den som vill diskutera ett folkmords omfattning eller jämföra det med ett annat kan bli osäker på var gränsen går och avstå från att ta upp frågan, menar han.
Funcke tar också upp att att politikerna själva skriver att de vill att lagen ska användas för att förhindra skolelever att reflektera kritiskt kring historiska händelser.
"Kommittén och regeringen menar att det finns ett 'värde i sig' att uttryckligen markera att ett förringande av ett folkmord är straffbart. Bestämmelsen är enligt kommittén tänkt att användas som ett 'pedagogiskt verktyg' i utbildningssituationer. Lärare ska kunna hänvisa till att staten har infört en bestämmelse som skyddar förintelsens minne och 'att det på så vis inte går att ifrågasätta att den har ägt rum'. Den logiska fortsättningen är att av pedagogiska skäl polisanmäla elever", skriver han.
