– Vi ser i vårt operativa arbete att det finns individer med koppling till våldsbejakande extremism som är aktiva i organisationer som mottar offentliga medel. Det handlar om individer som använder organisationerna som plattform för att sprida och förankra sina budskap, säger Johan Olsson, operativ chef vid Säpo, i ett pressmeddelande.
För att förhindra detta krävs enligt myndigheten "effektiva och rättssäkra metoder som ger bidragsgivande myndigheter förutsättningar att neka eller återkräva bidrag".
Omfattningen av bidragen till organisationer med kopplingar till våldsbejakande extremistmiljöer är enligt Säpo svår att uppskatta på grund av bristen på transparens i systemet, men "uppgår till miljontals kronor".
– Tillgången till offentliga medel ökar legitimiteten och ger ekonomiska förutsättningar för plattformar där radikalisering kan ske, och det bidrar till tillväxten i extremistmiljöerna. Historiskt sett är det här ett problem i samtliga tre extremistmiljöer som Säkerhetspolisen följer, men vi ser just nu att problemet är störst i den våldsbejakande islamistiska miljön, säger Johan Olsson.
Han understryker att samhället, för att minska tillväxten i extremistmiljöerna, behöver förhindra att organisationer som bidrar till radikalisering mottar offentliga medel.
– Staten ska inte finansiera verksamheter som undergräver vår demokrati genom att stödja våldsbejakande extremism, säger Johan Olsson.
I ett remissvar till regeringen förordar Säkerhetspolisen bland annat "inrättandet av ett kunskapscentrum för att ge stöd och kunskap till myndigheter i bedömningar av organisationer, aktörer, extremism och antidemokratiska miljöer som mottar offentliga medel genom bidrag från staten eller kommunerna".
